TEMA: POLLINATÖRERHur naturen ska värderas är en pågående diskussion i sammanhang där miljöfrågor hanteras. Många av de ”tjänster” som naturen med alla djur och växter utför, kan man sätta en prislapp på. Men långt i från allt går att värderas i pengar.

Så har vi då ytterligare ett nytt modeord i politiken – ekosystemtjänst. I forskningen har det dock funnits sedan 1980-talet. Växter och djur samt deras samspel med sin omgivning, det vill säga det biologiska, geologiska och kemiska samspelet eller kretsloppet, ger de förutsättningar som behövs för att människor, växter och djur ska kunna leva på jorden – detta är en självklar sanning. Men vi har inte något bra sätt att uttrycka och synliggöra detta. Kommer begreppet ”ekosystemtjänst” att kunna fylla detta tomrum – blir det hjälp eller stjälp i arbetet att förstå och ta hänsyn till naturen? Detta diskuteras idag.

Pollinering är ett tydligt exempel på en nytta som vi människor är beroende av. Forskare har räknat ut att insektspollinering av grödor i Europa per år har ett värde av 14.6 miljarder euro och detta utgör 12 % av grödornas årliga ekonomiska värde (Leonhardt et al. 2013).  Att i reda pengar värdera ekosystemtjänster är dock bara ett sätt. De kan också uttryckas med ord (kvalitativt) och med andra siffror än pengar (kvantitativt).

Kritik mot marknadskoppling

Kritiken mot ekosystemtjänstbegreppet är bland annat dess koppling till marknadstänkande och att det finns värden vi inte kan värdera i pengar. Hur kan vi exempelvis värdera vildbinas arbete utanför jordbruket? Och om vi gjorde det – vilken hjälp har jag som beslutsfattare att veta vad något kostar som mänskligheten ändå inte kan ersätta fullt ut (pollinering för hand görs bland annat i Kina och USA när bina inte finns i tillräcklig mängd)?  I den utredning om ekosystemtjänster som regeringen lade fram 2013 poängteras också att ekonomisk värdering inte alltid är lämpligt (SOU 2013:68, s. 10). Det gäller att välja ett lämpligt sätt att värdera för varje enskilt tillfälle.

Begrepp är föränderliga

Begrepp och deras betydelse förändras och utvecklas. De blir vad vi gör dem till. Ta begreppet demokrati, ett centralt och viktigt begrepp för många nationer. Det myntades i det antika Grekland för 2000 år sedan men har kontinuerligt utvecklats under årtusendena. Trots detta kan vi inte har vi inte kommit fram till en definition och praktik som gör ytterligare definitionsförsök onödiga. Begreppet reformeras kontinuerligt och anpassas till den tid och kultur vi lever i just nu. Betydelsen av begreppet ekosystemtjänst – hur det ska definieras, indelas och värderas – är något många funderar över  inom miljöforskning, miljöpolitik och i andra sammanhang där miljöfrågor hanteras. Hur vi använder begreppet kommer förstås att utvecklas.

Måste användas klokt

De flesta verkar dock eniga om begreppets pedagogiska styrka. Det bidrar ändå till att man intuitivt och på ett allmänt plan förstår vad som menas.  Den praktiska användningen av ekosystemtjänstbegreppet har i planering och beslutsfattande ännu inte tagit någon större fart. Vi är i en utvecklingsfas. I regeringens utredning föreslår man åtgärder för att komma igång för att integrera ekosystemtjänster i beslutsprocesser, få fram bättre kunskapsunderlag genom bland annat bedömningar av ekosystemtjänster och indikatorer samt att stödja olika lärandeprocesser (SOU 2013:68, s. 14–24). Ska en god praktik utvecklas från denna satsning och ekosystemtjänstbegreppet bli hjälp, behöver vi utveckla det vist – inte fastna i räknande för räknandet skull och för att vi inte vågar stå upp för viktiga värden om vi inte har pengar eller siffror att luta oss emot.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (SOU 2013:68). De kan delas in i fyra delar:
Försörjande (producerande) – varor som produceras, t.ex. mat, vatten, trä och fiber.
Reglerande – ekosystemfunktioner som påverkar miljöfaktorer som till exempel klimat, översvämningar, avfallsnedbrytning och kontroll av sjukdomar samt pollinering av våra grödor.
Kulturella – skönhet, inspiration, rekreation och andliga värden som bidrar till vårt välbefinnande.
Stödjande – grundläggande funktioner i ekosystemen som är en förutsättning för alla de andra ekosystemtjänsterna, bl.a. jordmånsbildning, fotosyntes och biokemiska kretslopp.