I Rödlista 2020 har antalet rödlistade arter ökat sedan rödlistan 2015, med 473 arter. Av de cirka 21 700 arter som bedömts klassificeras 4 746 som rödlistade, varav 2 249 som hotade.

Ökningen av antalet rödlistade arter har varit gradvis under de senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden. Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet är det fortsatt avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter. Klimatförändringar får främst genom­slag i rödlistan för nordliga arter särskilt bland mossorna.

Några ljuspunkter går ändå att se, till exem­pel situationen för utter, havsörn och för flera arter fladdermöss.

Fåglar utmärker sig

Katergorier.

Foto: Illustration: Artdatabanken

I Sverige häckar 245 fågelarter regelbundet. Av dessa är hela 46 procent rödlistade, främst beroende på minskningar. Mellan rödlistorna 2015 och 2020 har antalet rödlistade fågelarter ökat från 96 till 115.

De viktigaste påverkansfaktorerna för Sve­riges arter generellt är avverkning och igen­växning. Det är brist på kontinuitetsskogar och igenväxning förekommer i slåtter-, ängs- och betesmarker såväl som på stränder, i skogs- och myrmark.

Havsmiljön är utsatt för stora och snab­ba förändringar, och är dessutom den miljö där kunskapsbristen är som störst. De hotade arternas utbredningsområden har minskat och bottentrålning är det enskilda hot som påver­kar flest arter. Övergödning och utsläpp av miljögifter påverkar också. Många arter som tidigare var vanliga nära kusten finns nu endast kvar på utsjöbankarna.

Fortfarande låg andel skyddad natur i södra Sverige. I Götaland och Svealand är ande­len formellt skyddad natur endast sju till åtta procent av landarealen. Andelen skog som är skyddad från skogsbruk i naturreservat, natio­nalparker och naturvårdsområden i Götaland och Svealand är mindre än tre procent.

Ökad handel, fler exotiska trädgårdsväxter och ett varmare klimat har gjort att många främmande arter fått fäste i landet. Flera av dessa är invasiva och kommer att orsaka pro­blem om inte insatser görs i tidigt skede.

Bilden: Av Sveriges över 60 000 arter har 21 740 arter och ca 2 400 lägre taxa bedömts. De arter som inte uppfyller något av rödlistningskriterierna, vilket är merparten, kategoriseras som Livskraftiga (LC). Övriga arter blir rödlistade. En del arter hamnar i kategorin Kunskapsbrist (DD), dvs. de skulle kunna hamna i vilken kategori som helst, men i dagsläget saknas kunskap för att fastslå vilken. Bara arter som kategoriseras som VU, EN eller CR benämns som hotade.

Nyckla groddjur i sommar!

Groddjuren är en grupp som det har gått lite bätt­re för sedan rödlistan från år 2000. Detta beror till största delen på lycka­de naturvårdsinsatser för groddjuren. Nu finns det artbestämningshjälp för groddjur i Artfakta på web­ben som också nås i mobi­len.

Hane av mindre vattensalamander i lekdräkt. Varken den eller större vattensalamander är rödlistad.
Av Sveriges 13 arter av groddjur är två salamandrar, tre paddor och åtta grodor. Svenska vattensalamandrar och paddor bildar var sin familj medan grodorna delas in i fyra familjer (lökgrodor, lövgrodor, klockgrodor och egentliga grodor). Den största svenska grodfamiljen (Ranidae – egentliga grodor) innefattar fem arter, varav tre räknas till brungrodor (släktet Rana – långbensgroda, vanlig groda och åkergroda) och två är gröngrodor (släktet Pelophylax – ätlig groda och gölgroda).

Foto: Per Nyström

Såg du småvattnens hemlighetsfulla drake, större vattensalamander, i våras? Eller hörde du grodorna spela? I Art­fakta kan du ta reda på vilka groddjur du hittar i en digital nyckel, och dessut­om lyssna på deras läten.

Sveriges groddjur kan delas in i två huvudsakliga grupper – stjärtlösa groddjur och salamandrar. Det finns ungefär 7 200 olika arter av groddjur i världen. I Sverige finns 13 arter, varav två är salamandrar, tre är paddor och åtta är grodor. Nu kan du alltså nyckla dig fram till rätt art och läsa mer om dem i Artfakta.se

Så har det gått för groddjuren

Sedan förra rödlistan har nya lokaler hittats för långbensgroda på Öland samt att arten verkar expandera på fastlandet, därför har långbensgroda nedgraderats till kategorin NT och om trenden hål­ler i sig är chansen god att den hoppar ur rödlistan vid nästa bedömning. Även strandpadda har flyttats till NT, men det beror snarare på att mer kompletta inventeringar har förbättrat kunskapen om populationsstorlekar än att artens faktiska status förbättrats.

Avgörande för groddjurens situation är de lekvatten för sin fortplantning som de är beroende av. Intensifierat jordbruk och igenväxning orsakad av såväl trädplantering som utebliven hävd är några faktorer som påverkar grodor negativt. En del av groddjuren är dessutom konkurrenssvaga, vilket leder till att vissa populationer kan slås ut eller kraftigt försvagas av andra arter. På många håll kan man se att vanlig padda eller ätlig groda konkurrerar ut sällsynta arter som grönfläckig padda och stinkpadda. Den art som troligen är mest hotad är grönfläckig padda, som kämpar med små fragmenterade populationer trots att åtgärder har ge­nomförts. Ett potentiellt allvarligt hot mot alla groddjur är svampsjukdomen chytridsjuka. Svampen har konsta­terats inom ett fåtal områden, några allvarligare sjukdomstecken hos vilda groddjur har dock ännu inte upptäckts i Sverige, men sjukdomen gynnas av ett varmare klimat.

Boka in nytt datum för Flora- och faunavård

Konferensen Flora- och fauna-vård 2020 ställdes in på grund av coronaviruset. Men det bety­der inte att frågorna försvinner från agendan.

Boka in 17-18 mars 2021 för nästa Flora-och faunavårdskonferens. Under tiden finns tid att begrunda rödlistan och den kommande rapporten Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2019.