Stockholms stads inledande arbete om hur den biologiska mångfalden ska tas till vara har utvecklats till ett samverkansprojekt med Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett system har utvecklats för heltäckande biotopkartering vid tolkning av infraröda flygbilder. Biotoperna – ekosystemens byggstenar – kan definieras och rumsligt avgränsas till enheter som kan hanteras i fysisk planering. Systemet inkluderar såväl biotoper med särskild ekologisk betydelse för kommunens och regionens biologiska mångfald, som bebyggd och hårdgjord mark.

Groddjur och insekter visar värde

Biotoperna värderas efter spridningskapacitet för två valda organismgrupper: vedlevande insekter och groddjur. Dessa organismgrupper är representativa för flera andra och ger samtidigt information om ekosystemfunktioner av särskild betydelse för Stockholms biologiska mångfald.

Fem typer av områden

För att kunna tolka en biotopförändrings betydelse för stadsbygdens biologiska mångfald måste förändringen sättas in i ett större sammanhang baserat på kunskaper om bl a omgivningens biotopsammansättning och biotopstrukturer, tidigare markanvändning och utvecklingstrender. Detta har föranlett en indelning i fem typer av områden:

Kärnområden med höga ekologiska värden som kräver aktivt skydd och vård. Spridningszoner med ekologiskt värdefulla biotoper, där biotopstrukturen behöver stärkas och möjligheterna till stadsutveckling är begränsade. Buffertzoner med visst utrymme för kompromisser mellan utveckling och bevarande. Delar av spridningszonerna som redan idag har hög kvalitet med avseende på biologisk mångfald, men som kan och bör få ännu högre kvalitet. Utvecklingsområden som idag saknar naturmiljöer, men som har ett strategiskt läge intill spridningsvägarna och därför bör kompletteras med ny natur och park vid förändrad markanvändning.

Alla naturmiljöer av vikt

Naturmiljöer såväl inom större sammanhängande natur- och parklandskap som inom bebyggelseområde har betydelse för den biologiska mångfalden. Konsekvenserna för den biologiska mångfalden av en minskad andel grönyta beror på vilken typ av biotop som försvinner, hur stor förlusten är och var den sker, i ett kärnområden eller i ett område där fragmenteringsprocessen har gått längre.

Ökad förståelse

Erfarenheterna hittills av att använda planeringsunderlaget är goda. Förståelsen för ekologiska samband har ökat bland planerare. Geografiskt kopplade anspråk underlättar lokaliseringar och miljöbedömningar i den översiktliga planeringen. De ger vidare stöd för planarbetets intresseavvägningar samt för utformandet av juridiskt bindande bestämmelser och skötselplaner i det fortsatta planeringsarbetet. Att ge en bild av olika framtidsscenarier är en teknik som ytterligare kan underlätta förståelsen för bevarandeanspråken vid samråd och beslut.