Ingvar Svanberg, Havsråttor, kuttluckor och rabboxar: folklig kunskap om fiskar i Norden. Studia ethnobiologica 6. Bokförlaget Arena, 2000. 352 sidor.

Med Nordens många sjöar, rinnande vattendrag och långa kuster har fisken och fisket helt naturligt spelat en mycket viktig roll för livsmedelsförsörjning och som leverantör av råvara för skilda produkter. Det finns en väl utvecklad folkiktyologi (vetenskap om fiskar) i Norden. Till de olika fiskarter som man fångat och känt till har även knutits en rad föreställningar och myter. Olika fiskarter har ansetts besitta övernaturliga egenskaper, de har använts för att spå väder eller på annat sätt förutsäga framtiden, de har varit föremål för en omfattande folklig diktning samt figurerat i många talesätt och ordstäv som återspeglar en folklig kunskap om den lokala fiskfaunan.

Det har också funnits en rikt utvecklad folklig taxonomi som återspeglas i den mängd traditionella och lokala fisknamn som fortfarande används i Norden, opåverkade av ett okänsligt och klåfingrigt akademiskt intresse av att likrikta djurartsnamnen vilket tillåtits forma exempelvis fågel- och växtnamnen i stor utsträckning. Boken ger en utförlig redovisning för denna rika och fortfarande mycket levande fisknamnsskatt.

Boken, som publicerats i den vetenskapliga skriftserien Studia ethnobiologica, utgör en sammanställning av den folkliga kunskapen om fisk, fiskemetoder och beredning som återspeglas i skilda källor. Här har ett stort och tidigare ofta obeaktat urkundsmaterial kommit till användning. Exempel är hämtade från alla nordiska länder inklusive dess grannområden och spänner från medeltiden fram till våra dagar. Handboken är organiserad som en uppslagsbok från ”abborre” till ”öring” och är dessutom rikt illustrerad med såväl svartvita illustrationer som färgbilder.

Ingvar Svanberg & Håkan Tunón (eds.), Ecological Knowledge in the North: Studies in Ethnobiology. Studia ethnobiologica 9. Swedish Science Press, 2000. 70 sidor.

Lokal och traditionell ekologisk kunskap utgör i dag ett viktigt kunskapsområde, inte minst på grund av paragraf 8j i Konventionen om biologisk mångfald. Sverige är, liksom andra länder, i dag förpliktigade att beakta denna traditionella kunskap i miljövårdsarbetet ifall den kan vara av vikt för ett hållbart nyttjande av naturen och dess resurser. Detta kunskapsområde utgör därför en väsentlig utgångspunkt för det etnobiologiska dokumentations-och forskningsprojekt som bedrivs vid Centrum för biologisk mångfald.

Förhållandena i norra Sverige, inte minst från samiskt område, utgör temat för denna lilla volym som CBM publicerade inför 8j-mötet i Sevilla i mars. I skriften medverkar förutom redaktörerna, som skrivit en inledande översikt om etnobiologi och traditionell ekologisk kunskap, också Rolf Kjellström med ett bidrag om samernas mångbottnade förhållande till landskapet i norr, Olov J. Sikku om äldre samisk kunskap rörande de stora rovdjuren samt Myrdene Anderson om hur samiska barn internaliserar kunskaper om naturen. Skriften utgör ett exempel på de många olika aspekter av samernas förhållande till naturen som kommer att behandlas i en utförligare volym på svenska som i höst utkommer i samma skriftserie.