Foto: Peter Nyberg
TEMA: EFTER NAGOYAArtikeln ”Nyttiga avlopp” i Biodiverse nr 4 2010 har väckt reaktioner som speglar oro för giftigt avloppsslam och dessutom tvivel på att fosfor som global resurs är på upphällningen.

Artikeln refererar till Dana Cordells avhandling The Story of Phosphorus. Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security (Linköpings universitet 2010), som spår att fosfortoppen kommer att nås före år 2035. Men flera av Biodiverses läsare ifråga­sätter att fosforbrist skulle vara ett nära förestående problem.

Slammets säkerhet står också i skottgluggen, en debatt som är inte ny på något sätt, men lika viktig eftersom den handlar om livsmedelssäkerhet. Enligt en läsare har en enhällig miljönämnd förbjudit all slamspridning i Lunds kommun.

I Skåne pågår en unik studie med världens längsta mätserier för avlopsslam på odlingsmark. Redan när försöken inleddes 1981 visste man att föroreningar i form av tungmetaller och organiska ämnen begränsade slammets användbarhet som åkergödning, men samtidigt att endast långsiktiga studier kan ge saklig vägledning. Studien är omfattande och konstaterar bland annat att halterna av koppar och kvicksilver ökade i marken under testperioden. Däremot kunde man inte finna förhöjda halter av någon av de studerade metallerna i skördade växtdelar. Man analyserade även 100 organiska ämnen i åkermarken och fann ingen skillnad mellan led med slam och utan slam.

Men det finns många källor till kunskap i frågan. Mest av allt visar debatten hur komplex hållbarhetsfrågan är när en åtgärd för att lösa ett problem (övergödning) genast kopplar till ett annat (säkra livsmedel).

Läs mer

Per-Göran Andersson, 2009. Slamspridning på åkermark. Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981–2008. Hushållningssällskapet Malmöhus.