Hällristning från Averøya i Norge. Troligen hamnade tumlarna redan i stenåldersmannens garn, men då sannolikt inte som bifångst.
Foto: Håkan Tunón
TEMA: INTERNATIONELLTVi har i svenska vatten en bofast tandval – tumlare Phocoena phocoena. Den var vanlig i våra vatten ända fram till andra världskriget då svåra isvintrar i kombination med jakt decimerade antalet djur.

En fullvuxen tumlare är bara 1,5 m lång, men kan dyka till ca 250 meters djup. Under sitt mer än 15-åriga liv lever den vanligen i grupper om ett mindre antal djur. Tumlaren anpassar sin diet till de fiskarter som är vanligast, vilket i svenska farvatten innebär dominans av sill och strömming.

Tumlaren förekommer i kustnära atten i Skagerack och Kattegatt, norra Atlanten och Stilla havet. I Östersjön finns en population om ca 600 individer (200–3300) som inte har någon nämnvärd kontakt med populationer längre västerut. Eftersom tumlaren lever nära land är den också mycket känslig för mänskliga aktiviteter. Tyvärr infaller dessutom kalvningsperioden när fritidsbåtsaktiviteten är som störst. Det största hotet är dock att den av misstag fastnar som bifångst i fiskarnas garn. I Östersjön är även miljögifter ett problem. Som långlivad djurart föder den få ungar vid varje reproduktionstillfälle. Detta gör att det tar lång tid för tumlaren att återhämta sig från decimeringar av populationsstorleken.

Sverige har ett speciellt ansvar att bevara livskraftiga bestånd av tumlare, eftersom den finns i EU:s habitatdirektiv och ska skyddas inom nätverket Natura 2000. På senare år förmodas emellertid den redan låga populationen ha minskat ytterligare. Idag är arten bedömd som Sårbar (VU). Allvaret i situationen har gjort att Naturvårdsverket och Fiskeriverket nu utarbetar ett åtgärdsprogram för att stärka populationen. Mycket i programmet handlar om utökad inventering, att utreda alternativa fiskemetoder, att rensa bort ”spökgarn” och att utveckla samt studera effekten av skrämsel-”pingsters”. Mycket tyder dock på att tumlarpopulationen i Östersjön kommer att fortsätta att minska.

*

Alla faktablad över rödlistade arter finns på ArtDatabankens hemsida.