Fullständig ekologisk integritet förväntas råda i naturligt dynamiska landskap. En omvandling av ekosystemet minskar integriteten, men inte alltid i linjär proportion till påverkan. Ofta finns tröskeleffekter som när de passeras kan leda till plötslig förändring som gör att ekosystemet ”flippar” från ett tillstånd till ett annat. Kunskaper om referenstillstånd (övre vänstra hörnet) och tröskeleffekter, till exempel hur mängden död ved i vatten påverkar vattendragets struktur och funktion, är nödvändiga för förvaltning av vattendrag och hela avrinningsområden och landskap. Figur: Johan Törnblom & Per Angelstam
TEMA: INFRASTRUKTURDet svenska skogsbilvägnätet har exploderat under de senaste decennierna. Det har resulterat i att vattnets infrastruktur bryts upp så att arter inte längre kan röra sig fritt.

På lång sikt är naturens kapital i form av fungerande ekosystem på land och i vatten grunden för hållbar utveckling. Medan policies för EU och Sverige tydligt talar om vikten av ekologisk hållbarhet så är tillståndet för miljömål om skog och vatten långt ifrån uppfyllda. För att förverkliga visionen om hållbar utveckling behövs ett landskapsperspektiv.

Ekologiska och sociala system

Landskap handlar både om ekologiska system och sociala processer. Landskapsekologer har studerat lapptäcket av olika vegetationstyper, hur stora de är, hur de är placerade i förhållande till varandra, vilken dynamik de har i tid och rum, samt hur detta påverkar arter, livsmiljöer och processer. Andra sorters landskapsforskare har fokuserat på landskap som sociala system bestående av människor inom olika sektorer, kulturvärden och människors upplevelser. Vanligen har man fokuserat på landmiljön.

EU: s ramdirektiv för vatten betonar behovet av att arbeta både med ekologiska och sociala system. Hur gör man detta för strömmande vattendrag? Medan forskning om vatten sedan länge haft ett intresse av de rumsliga förhållandena och den geografiska fördelningen av olika akvatiska organismer och deras livsmiljöer, så är det sämre beställt med att beakta hur Landskapsperspektiv på skogens vattendrag vatten påverkas av landmiljöer, och hur aktörer kan samverka för att förvalta hela avrinningsområden.

För att göra även vattendrag till en fungerande infrastruktur behövs planering av hela avrinningsområden, precis som man arbetar med vägnätsplanering i skogsbrukets logistikkedja. Detta kräver kunskaper om både ekosystem och samhälle. För ekosystemet behövs kunskaper om hur mycket död ved i vatten som är nog för att de mest krävande arterna ska klara sig. För samverkan mellan aktörer behövs forum för dialog mellan väl informerade aktörer inom flera olika sektorer med lokalt och regionalt perspektiv.

Ekologisk integritet

Ekologisk integritet är ett centralt koncept som måste förstås för att aktörer i dialog ska kunna verka för hållbar vattenförvaltning (se figur). Vårt arbete med vägar och vatten inom INCLUDE-projektet är ett försök att göra ekologisk integritet konkret. Ett fungerande vägnät innebär att infrastrukturen är kontinuerlig och av god kvalitet. Samma sak bör gälla för vattendrag och kantzoner, men i verkligheten är den ”grön-blå” infrastrukturen inte kontinuerlig och ofta av sämre kvalitet.

Även kvaliteten på vattendrag har har försämrats jämfört med naturligt fungerande ekosystem. Bristen på död ved i vattendrag är ett exempel. I vattendrag är den döda veden betydelsefull genom att den skapar utrymme för fler arter och individer. Öringen är en bra indikator på detta – det finns både större och fler öringar i bäckar med mycket död ved, och enligt våra resultat finns dubbelt så mycket död ved i bäckar som ligger mer än en kilometer från närmaste skogsbilväg jämfört med trakter som låg inom skotaravstånd (500 m) från närmaste skogsbilväg.

Vi ser ett behov av att utveckla kunskaper både om ekologiska system och sociala processer, men även utveckling av skydd, skötsel och restaurering genom utvärdering av graden av ekologisk integritet, och av olika samhällsaktörers arbete med vägplanering, skogsbruk och vattenbruk.