TEMA: URBAN BIODIVERSITETMänniskor i städer mår bättre, fysiskt och psykiskt, om de får uppleva biologisk mångfald med alla sina sinnen. Grönområden och trädgårdar är inte bara kulisser för våra uteaktiviteter, utan vi använder vår nedärv­da (?) förmåga att uppfatta och mäta biologisk mångfald för att värdera olika miljöers betydelse för vår välmåga. Är vi på rätt ställe, då sjunker våra stresshormonhalter, och vi känner friden.

Ny forskning visar att även naturens dofter påverkar oss positivt. Detta är bara en av de olika ekosystemtjänster den biologiska mångfalden kan ge oss, även i staden.

Ett annat exempel är att stadens grönområden reglerar klimat och hydrologi, och gör vår tillvaro behagligare och tryggare, oavsett om det råder värmebölja eller regnstorm. Med rätt design på växtbäddar och anlagda växtsamhällen mår inte bara träd och örter bättre, utan dagvat­tenhanteringen blir enklare.

Vi får inte sådana tjänster gratis. Den biologiska mångfalden behöver rätt förutsättningar för att klara sig i den hårda stadsmiljön. Grundläg­gande är lämpliga livsmiljöer. Det måste inte vara orörda naturmiljöer, tvärtom kan artificiella, lagom ansade och skötta parker, trädgårdar, dammar, vägkanter, gröna tak och skolgårdar hysa en otrolig mångfald, i många fall rikare än intensivt brukade odlingslandskap utanför staden. Om de designas och sköts med kunskap och omtanke. Sammanhanget på landskapsnivå, eller stadsskapsnivå, är också avgörande. Spridnings­möjligheter som överbryggar de mer ogästvänliga miljöerna gynnar arter som ogillar betong, höga hus eller upplysta platser.

Förutsättningar för biologiskt liv i staden beror inte bara på fysiska miljöer. Lika viktigt är våra normer och attityder. De avgör hur vi de­signar staden, hur vi sköter livsmiljöer och spridningskorridorer. Trycket från grannarna för att upprätthålla en perfekt gräsmatteskötsel är en så­dan norm. Det som från början var en skötselform för den parkliknande miljön runt engelska herrgårdar har blivit norm för villaträdgårdar, fast de betande fåren har bytts ut mot robotgräsklippare. Varför håller vi oss med en sådan norm?

För att nå de nya globala målen som nu diskuteras inom konventio­nen för biologisk mångfald kommer det att behövas en genomgripande samhällsomvandling, enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES. En mycket stor del av det sam­hälle som behöver omvandlas finns i staden. Den första fråga IPBES ber oss fundera på är: vad är egentligen ett gott liv? Vad är en god livsmiljö för oss och för den biologiska mångfalden? Hur föreställer vi oss ett framtida liv i staden.