– Städer är unika och extremt komplexa produkter av mänsklig civilisation där tusentals organiska och ickeorganiska komponenter ingår. Negativa effekter som luftföroreningar, hög bullernivå och hemlöshet existerar jämsides med en rik kulturell och historisk miljö.

Det sa professor Roderick J. Lawrence, Centre universitaire d’écologie humaine et sciences de l’environment, Universitaire de Genève, Schweiz, som var en av de första föredragshållarna. Han menade att man måste sluta se städer som slutna system och inse att de har stor påverkan på intilliggande områden. Förorterna breder ut sig på bekostnad av värdefull jord- och skogsbruksmark, något som Roderick kallade ”suburban sprawl”, förorternas utbredning. Staden är också beroende av landsbygden runt omkring, bland annat för sin livsmedelsförsörjning.

Små och gröna

Irene Tallhage-Lönn från Boverket bekräftade att det på 60- och 70talet byggdes på ”jungfrulig” mark även i Sverige, men att städerna under 80-talet började förtätas. Hon berättade att jämfört med andra europeiska städer är svenska städer små, glesa och gröna med mycket natur. Svenska stadsbor har ofta en stark känsla för natur, vilket förmodligen är typiskt svenskt, trodde Irene Tall-hage-Lönn.

Börja samarbeta!

I Europa finns ingen gemensam definition vare sig för begreppet ”uthållighet” eller för vad som utmärker en stad. Det försvårar arbetet med att identifiera och analysera städers speciella problem. Ett arbete som det enligt Roderick J. Lawrence finns ett stort behov av.

I dagsläget samarbetar inte människor inom olika sektorer och Roderick J. Lawrence menade att lokala myndigheter måste se mer till helheten och börja titta på sambanden mellan miljö, hälsa och ekonomi.

Fungerande mångfald

Det är inte bara viktigt med en stor biologisk mångfald utan även med funktionell mångfald, tyckte Per G. Berg från institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Mångfald är funktionell då arterna samverkar. Exotiska växter samarbetar inte med svenska växter då de först förs in. Därför måste exotiska växter hållas under kontroll så de inte orsakar biologisk invasion som till exempel jättelokan har gjort. Det är viktigt att bevara den svenska grundfloran som innehåller härdiga växter som klarar sig utan stor omvårdnad ansåg Per G. Berg. Det höll de flesta med om samtidigt som man ansåg att mångfalden mycket väl kan utökas med exotiska växter. Människor mår bra av variation och de flesta har inte kunskapen att avgöra om växterna är inhemska eller inte.

Gröna korridorer

Nyttan av så kallade gröna korridorer diskuterades. Meningarna gick isär huruvida de hade någon betydelse för den biologiska mångfalden eller inte. Underlättar korridorerna spridningen av växter eller har de mest en social betydelse? Kanske är det viktigare, som Urban Emanuelsson CBM påpekade, att lägga vikten vid hur ytorna utformas i stället för att se till att de gröna områdena hänger ihop. Finns där död ved? Näringsfattiga gräsmattor? Vore det kanske bättre att försöka återskapa eller bevara hela ekosystem som till exempel en bäck eller en skogsbacke?

Miljökvalitet utan mångfald?

Peggy Lerman från Lagtolken AB, varnade för att de nya miljökvalitetsnormerna kan utgöra ett tänkbart hot mot den biologiska mångfalden. Det finns nämligen icke förhandlingsbara normer angående till exempel buller, men det finns inga normer för biologisk mångfald. Det är exempelvis inte tillåtet att bygga ut på industriområden på grund av miljökvalitetsnormerna vilket kan leda till att staden i stället brer ut sig på naturens och den biologiska mångfaldens bekostnad.

Grönt är skönt

– Det gröna har en direkt hälsoeffekt, sa Mats Gyllin som tillsammans med Patrik Grahn på institutionen för landskapsplanering, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, undersöker vilken effekt biologisk mångfald har på människor. Sjuka människor tillfrisknar fortare med en park utanför fönstret än en betongvägg. Det har visat sig att människor som bor nära grönområden lider mindre av ryggont, stress och huvudvärk än de människor som har långt till närmaste grönyta. Det är också statistiskt säkerställt att förskolebarn utvecklas fysiskt bättre i en varierad miljö.

Frågan är dock vad folk ser i ”det gröna”. Är det viktigt att det finns en biologisk mångfald, eller räcker det med att det är grönt? Förändras upplevelsen av information och utbildning? Njuter man mer om man vet mer?

Mer forskning

Städernas komplexitet gör att det behövs mer forskning med en bredare samverkan mellan sociologer, ekonomer och biologer. Det krävs mer kartläggning och dokumentation för att få en kunskapsgrund att bygga vidare på.

Lyssna på människorna

Dessutom är det viktigt att komma ihåg människorna som bor i städerna. Människan måste ”vara med på noterna” för att åtgärder för att bevara och utöka den biologiska mångfalden ska bli framgångsrika. Uthållighet kan bara uppnås om man åstadkommer det lokalt. Det har till exempel visat sig att arbetet med en egen kolonilott medför ett ökat generellt intresse för annan natur i omgivningen.

Svenska naturskyddsföreningen driver en kampanj som heter ”Gör Stockholm grönare” där intresserade stockholmare engagerar sig i mindre projekt inom sina egna närområden.

Tillgång till biologisk mångfald kan möjligen också utvecklas till en klassfråga. I en studie i Göteborg visade det sig att boende i mer välbärgade områden hade tillgång till ett rikare utbud av fåglar än de som bodde i mindre gynnade delar av staden.

Givande exkursioner

Andra dagens exkursioner gav exempel på praktiska projekt i Göteborgsområdet som hade anknytning till biologisk mångfald. Många intressanta projekt visades upp av kunniga guider.

Nästa års konferens

Nästa Mångfaldskonferens har temat ”ängs- och hagmarker” och kommer att äga rum i Linköping, 56 oktober år 2000. Välkomna!