Barn av blandat ursprung på besök hos Naturskolan på persiska i Skåne. Runtom i Sverige finns det idag cirka 70 naturskolor. De strävar efter att ge barn upplevelser, upptäckter, förståelse och insikter om naturen och dess innevånare.
TEMA: PEDAGOGIKHur får man invandrare och stadsbarn att bli intresserade av naturen och naturvård? Kan naturen vara en väg in i det svenska samhället för de ännu inte integrerade?

Att föra ut information om naturen för att skapa ett ökat deltagande i naturvårdsarbetet är en viktig uppgift för framtiden. Mot bakgrund av Mångfaldskonferensen 2003 Kulturell mångfald möter biologisk mångfald (se Biodiverse nr 4/2002) inleddes ett samarbete mellan Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö stad samt Regionmuseet i Kristianstad med syfte att främja insatser och projekt med inriktning mot integration och naturvård. Samarbetet har formerats som en referensgrupp, med arbetsnamnet Naturvårds- och integrationsarbete i Skåne (NOIS), som har till uppdrag att initiera och driva fram projekt (såväl praktiska som forskning) med fokus på frågor kring naturvård och invandrade.

Svårt att nå invandrare

Mångfaldskonferensen 2003 visade bland annat på svårigheterna att nå dessa grupper. Anledningen till invandrades låga engagemang i naturvårdsfrågor är förmodligen att betydligt mer relevanta frågor som upptar många av dessa gruppers vardag, såsom arbetslöshet och diskriminering. Det praktiska arbetet med skötsel av natur- och friluftslivsområden tyder också på att en väldigt liten del av gruppen invandrade faktiskt nyttjar naturen under fritiden. Anledningarna kan vara många, från bristande kunskap, intresse, tillgänglighet samt rädsla för det nya och okända.

Ett samhälle för alla

Med utgångspunkt i att integration är en process där samtliga viktiga samhällssfärer skall vara tillgängliga för alla i samhället oavsett bakgrund måste naturvården betraktas som en viktig samhällssfär i Sverige. Naturvården erhåller idag stora anslag som även i framtiden måste kunna motiveras, vilket kräver ett samhälleligt stöd från merparten av befolkningen. Hur når vi då de grupper som i väldigt liten utsträckning idag engagerar sig i naturvården?

”din lika väl som min”

Inom NOIS diskuteras olika angreppssätt för att nå ut till gruppen invandrade samt att tillgängliggöra naturen för dem.

I samarbete med Regionmuseet i Kristianstad diskuteras möjligheterna att skapa en vandringsutställning på temat Naturen är din lika väl som min. Tanken är att presentera den svenska naturen och allemansrätten samtidigt som man presenterar olika invandrades erfarenhet och syn på naturen. Vilka upplevelser har de från sitt ursprungsland och vilka är erfarenheterna från mötet med naturen i Sverige? En nödvändig del i arbetet att verkligen nå dessa grupper är att det som presenteras verkligen berör dem. I detta projekt är tanken att samarbete med invandrarnas egna organisationer skall komma till stånd för att översätta olika texter, etablera kontakter med personer vars erfarenheter och tankar kan ingå i utställningen. Att känna ägandeskap och delaktighet i projekten är viktigt, liksom att ta till vara andra individers erfarenheter och tankar. Eftersom den grupp vi vill nå också deltar i skapandet av själva utställningen finns en stolthet som gör att de i sin tur fungerar som kanaler att sprida vidare kunskapen kring det som utställningen handlar om samt om utställningen i sig.

Andra vägar att nå fram

Länsstyrelsen i Skåne län arrangerade i samarbete med NOIS en sammankomst där friluftslivs- och naturvårdsorganisationer bjöds in för att presentera sin verksamhet för olika invandrarorganisationer och invandrade. Detta har in sin tur lett till att nya möten skapas i andra sammanhang.

Skolan har i olika sammanhang pekats ut som en kanal som fungerar väl för att nå gruppen invandrade. I syfte att påverka framtida förhållningssätt till naturen är satsningar på att tillgängliggöra naturen för barn en viktig möjlighet. Genom barnen når man också ofta föräldrarna. Region Skåne arbetar därför med verksamhet som riktar sig till just barn. I en förstudie till vandringar med barn med fokus på natur och integration gjordes.

Skolklasser från skolor med hög andel invandrarbarn och skolor med låg andel invandrarbarn fördes samman genom att använda naturen som mötesplats. Barnen fick pröva på att samarbete kring teman med anknytning till naturen, fick lära sig om hur naturen kan nyttjas och att samarbete med varandra. Så barnen får inte bara lära sig om naturen utan också möta barn med annan bakgrund än sig själva. Tanken är således även att naturen kan användas som en mötesplats för att främja integration och motverka rasism och diskriminering i framtiden.