Den vit- och gråbrokiga skånegåsen tillvaratogs i trakten av Vombsjön i slutet av 1800-talet. 1999 fanns 49 hanar och 103 honor bevarade i genbanker.
Foto: Håkan Tunón
TEMA: ETNOBIOLOGIBIODOM knyter samman museer, djurparker och botaniska trädgårdar. Dagisbarn och akademiker – alla ryms de i BIDOMs arbete med lantraser och gamla kulturväxter.

Intresset för den domesticerade mångfalden, husdjuren och kulturväxterna, var länge ganska svalt. Kanske tyckte man att de redan var ”tryggade”, intagna som de var i den mänskliga gemenskapen.

Avelsarbetet har haft som främsta syften att höja avkastningen eller öka resistensen mot sjukdomar, vilket inneburit att man direkt valt bort andra egenskaper.

Slakten på den genetiska mångfalden har under 1900-talet varit katastrofal. På några få generationer har både yttre skepnad och inre egenskaper ändrats på ett sätt som sett i backspegeln inte är försvarbart. Den genetiska basen för det moderna avels- och odlingsarbetet är nu synnerligen smal.

Genbanker och föreningar

När det gäller de äldre kulturväxterna har Nordiska genbanken spelat en viktig men inte tillräcklig roll. Ifråga om husdjuren, speciellt lantraserna, har friluftsmuseerna men framför allt lantrasföreningarna gjort stora insatser, ofta i motvind.

BIDOM kom till på nittiotalet

Självklart var bevarandet av den levande mångfalden en central fråga också för museerna även innan Sverige ratificerade konventionen om biologisk mångfald i Rio 1992, men först under andra hälften av 1990-talet har arbetet fått mer organiserade former i ett samarbete. Då började museer, djurparker och botaniska trädgårdar samarbeta i BIODOM som är ett nationellt nätverk för praktiska frågor kring bevarandet av landets biologiska domesticerade mångfald. Institutionerna i nätverket ska inventera, samla in och dokumentera det levande kulturarvet, förvalta genbanker, uppföröka lantsorter och lantraser, samt sprida kunskap om dessa till allmänheten.

Sex miljoner besökare

BIODOMs institutioner fungerar som skyltfönster mot en bred allmänhet, mot myndigheter och andra organisationer. Enbart de djurparker och friluftsmuseer som är involverade i arbetet tar emot cirka sex miljoner besökare per år.

Vi bedriver pedagogisk verksamhet för både dagisbarn och akademiker. Alla institutionerna har akademiskt utbildad personal (till exempel i zoologi, botanik, ekologi och kulturhistoria).

Kulturväxter…

BIODOM är representerat i styrgruppen för det nationella program-met för odlad mångfald (POM). POM samordnas av CBM och har i år startat pilotprojekt där bland annat sorter av rosor, narcisser, pelargoner och humle inventeras i Sverige.

… och lantraser

Inom BIODOM pågår också ett arbete med att lägga en gemensam plattform för att kunna agera mer effektivt i lantrasfrågor visavi myndigheter, lantrasföreningar och andra organisationer, till exempel Världsnaturfonden.

Genom kontakterna med våra besökare, vårt pedagogiska arbete, vår vetenskapligt utbildade och erfarna personal samt vårt omfattande samröre med enskilda personer, olika organisationer, forskare och myndigheter, har BIODOM mycket att tillföra det gemensamma arbetet med att bevarandet av lantraser och äldre kulturväxter.