Det gäller särskilt bottenlevande och planktoniska arter, som då de väl etablerat sig kan ha förökat sig i flera generationer och sannolikt även börjat sprida sig. Många men långt ifrån alla introduktioner orsakar stora förändringar i ekosystemens funktion eller för andra arter genom konkurrens, predation eller rent strukturella förändringar av miljön.

Avsiktligt eller oavsiktligt

Många arter har medvetet satts ut i våra vatten, t.ex. amerikansk bäckröding för bättre sportfiskemöjligheter, amerikansk signalkräfta som hotar den inhemska flodkräftan, sjögull som planterats som prydnadsväxt men sedan effektivt spridit sig nedströms, då en liten bit av växten räcker för att bilda nya bestånd som helt kan täcka vattenytan.

Andra har spritts av misstag som den i Östersjön nu alltmer ökande centimeter-stora vattenloppan Cercopagis vars taggiga stjärtspröt gör att den i mängder fastnar på fisknät, förrymd regnbåge från odlingskassar, även om de långt ifrån alltid etablerat sig eller våra två arter av vattenpest som kan ha kommit från tömda akvarier eller odlingar i dammar. Dessa vattenväxter har krävt omfattande rensningar i vattendrag och sjöar. På västkusten blir den japanska brunalgen sargassosnärje allt vanligare i badvikarna och kan med sina mängder av flytblåsor lätt lyfta med de små stenar och musslor den har slagit sig ner på och med hjälp av vågor och vind driva till nya områden. Detta var bara några exempel av många.

Att bedöma riskerna

I riskbedömningen kommer introduktioner att delas in i tre faser:

1. Ankomstfasen, där organismens antal har stor betydelse för dess framgång, och sättet den kommit in på kan vara avgörande för hur sårbara olika vatten är.
2. Etableringsfasen, där miljöförhållanden och lokalens mångformighet bestämmer artens vidare öde.
3. Under spridningsfasen påverkar många faktorer utfallet, hur beroende arten är av när och hur fortplantning sker, om den alls är nödvändig vilket inte är fallet för många växter och alger, eller hur lätt den kan nå nya områden genom att själv förflytta sig, eller föras vidare med hjälp av vågor, vind, människors eller andra arters hjälp. Från spridning till invasion behöver steget sedan inte vara långt.

Riskbedömningarna blir också olika beroende på om introduktionen är avsiktlig eller oavsiktlig. För signalkräftan finns en stor mängd data tillgängliga och den kommer därför att vara projektets första modellorganism för både riskarbetet och de ekonomiska analyserna.

I ett globalt perspektiv utgör oavsiktliga fartygstransporter (i barlasttankar eller på skrov) det volymmässigt största spridningssättet (=vektor). Detta är internationellt ett mycket stort forskningsfält men projektet har av ekonomiska skäl avstått från barlastvattenproblematiken. Indirekt inkluderas det dock i bedömningen av vattnens sårbarhet, där man tar hänsyn till närheten till hamnar, liksom om närhet till kylvattenutsläpp gynnar etableringen av mer värmekrävande organismer.

Självklart kommer vi inte själva att göra fältexperiment med nya arter i områden där de inte redan varit framgångsrika utan försöken görs i så fall i laboratoriet. Vi hoppas också på att exempelvis kommuner, fiskeorganisationer och handelsträdgårdar kan hjälpa till att informera om de problem som kan uppstå när nya arter släpps ut – avsiktligt eller ej.