På exkursion i Vattenriket. Naturskolan i Kristianstad ger kommunens elever tillgång till vattenmiljöer, material och uppgifter att jobba med. Foto: Sam PetersoKristianstads skolelever flyttar ut i naturen för att studera sötvattensekologi. Naturskolan har skapat uteklassrum med arbetsmaterial och studieuppgifter mitt i Vattenriket.
Foto: Sam Peterson
TEMA: SÖTVATTENKristianstads skolelever flyttar ut i naturen för att studera sötvattensekologi. Naturskolan har skapat uteklassrum med arbetsmaterial och studieuppgifter mitt i Vattenriket.

Klassrum mitt i våtmarken? Det har blivit verklighet i Kristianstad, där Naturskolan har inrett uteklassrum med ”pedagogiska gruslådor” och skapat arbetsuppgifter som anknyter till vattenmiljön i naturen. Tanken är att ge pedagoger idéer och inspiration och göra det enkelt att dra på sig stövlarna och bege sig ut i blötan, där eleverna själva får utforska miljön.

biodiv_0803_natskol2
Foto: Sam Peterson

– Grunden är utomhuspedagogik, men vi sätter vår egen prägel på det, berättar Sam Peterson som är pedagog på Naturskolan i Kristianstad. I Vattenriket finns sju olika uteklassrum dit lärare kan dra ut med sina klasser, och vi har färdiga lådor med material som håvar och luppar. Till varje låda finns också ett webbaserat arbets- och inspirationsmaterial.

Kunskap för hållbart nyttjande

Naturskolans mål är högt satta – eleverna ska upptäcka den biologiska mångfalden och olika ekologiska samband i våtmarken, men också förstå något om hur vi människor påverkar miljön och vilka naturvårdsmål som kopplar till området. Det kallas hållbart lärande och syftar egentligen till en långsiktig beteendeförändring. Man vill att ett hållbart nyttjande av naturen ska vara naturligt för eleverna.

Ett grepp tar utgångspunkt i en trappa där varje steg bygger på tidigare kunskap. Idén är att egna undersökningar och naturupplevelser formar grunden för en djupare förståelse för naturen och hållbart nyttjande. Trappan utgörs av stegen upplev–undersök–förstå–värdera–agera och syftar inte bara till kunskap för den enskilde eleven, utan till att eleverna faktiskt ska påverka samhället.

Effektiv inlärning

Många upplever att undervisning om natur och vatten blir mer effektiv ute i de miljöerna än inne i klassrummet. Frågan är om det är en riktig iakttagelse.

– Ja det är det. Det har vi som jobbar med det här anat länge, och nu får vi allt starkare stöd från forskningen, säger Karin Magntorn som fanns med vid starten av Vattenriket och Naturskolan 1989. Hennes man Ola Magntorn, som också var med från starten, har disputerat på ämnet och visar i sin avhandling Reading Nature att skolelevers resultat kan förbättras enormt genom att använda naturen som ett större inslag i undervisningen.

Det har pedagogerna på Kristianstads Naturskola tagit fasta på och plockat ihop ett antal temaryggsäckar som pedagoger i kommunen kan boka. Ryggsäckarna är fyllda med exkursionsmaterial för insamling och artbestämning. Sam Peterson förklarar att ryggsäckarna har olika inriktning mot till exempel växter, fåglar eller småkryp.

Stort intresse

Intresset för Naturskolan har ökat bland elever och lärare sedan starten. Men det är inte elevantalet som är det viktiga.

– Vi ser hellre kvalitet än kvantitet i vår verksamhet, säger Sam Peterson. Ofta jobbar vi under en längre tid med samma klass, snarare än att slussa igenom många elever. Responsen är genomgående otroligt positiv, och intresset ökar hela tiden. Vi startade med två halvtidstjänster, idag har Naturskolan tre anställda pedagoger.

Sedan starten har naturskolan flyttats till Barn- och utbildningsförvaltningen på kommunen, men samarbetet med Vattenriket är fortfarande tätt.

– Naturskolan måste finnas där lärarna organisatoriskt hör hemma, säger Karin Magntorn, men det är till stor del i Vattenriket som undervisningen bedrivs.