Ända sedan Antiken har det funnits föreställningar om att människans hälsa påverkas av i vilken omgivning hon vistas. Vissa naturavsnitt har pekats ut som speciellt hälsofrämjande. I religiösa skrifter finner vi dessa miljöer beskrivna, såsom Edens Lustgård och Paradiset. Under 1700- och 1800-talen utvecklades teorier inom medicinen om naturens helande egenskaper. Dessa teorier tog sig fysiska uttryck, bland annat i form av byggandet av sanatorier.
Så sent som i början av 1900-talet praktiserades terapi med djur, natur och trädgård tämligen allmänt inom medicinsk behandling, men sedan 1930-talet skedde det mest frekvent inom psykiatrin. Under 1970-talet försvann djur, natur och trädgårdsterapin från denna disciplin, men på exempelvis S:t Lars sjukhus i Lund fanns växthusen och djuren (hästar, kaniner, getter med mera) kvar fram till 1980-talet. Och det var under detta årtionde som de första vetenskapliga rapporterna om naturens inverkan på hälsan kom, med publiceringar i tunga vetenskapliga tidskrifter såsom Science.
Mångfald av sinnesintryck
Sedan drygt 20 år tillbaka har vi på SLU Alnarp forskat om människors preferenser för och användning av skilda natur- och parklandskap. Där har vi upptäckt kopplingen mellan ökad användning av park och natur och förbättrad hälsa. Dels handlar det om aktiviteter, såsom promenader, vilket i sig påverkar hälsan. Men våra studier visar att vissa miljöer ser ut att ha andra typer av effekter på människors hälsa. Det är särskilt stress och trötthet/utmattning som påverkas i positiv riktning. Dock: all natur, alla trädgårdar, ger inte dessa effekter.
Vad beror detta på? Flera förklaringsmodeller handlar om att vi människor snabbt och enkelt kan hantera miljontals informationsstimuli från naturen. Inom sekunder förstår vi vad som är relevant. Information i naturen – gällande exempelvis hot, trygghet, mat eller vila – kan tolkas via en mångfald sinnesintryck som syn, hörsel eller doft. Dessa intryck kan enkelt hanteras av såväl medfödda reflexer som informationscentra i hjärnans känslocentrum samt i högre kognitiva centra. Inom bråkdelar av sekunder fattar vi rationella beslut, utan att tröttas. Det moderna samhällets krav handlar mestadels om komplexa synintryck som kan vara svåra att bemästra och tolka. Särskilt gäller detta vid stor stressbelastning, kanske under en tidsrymd av flera månader, vilket kan utmynna i en utmattningsreaktion.
Återger livslust
För att fördjupa studierna om ovanstående samband har vi anlagt Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar på SLU:s campusområde. Sedan sommaren 2002 utvecklas här kunskap om hur vistelse och aktiviteter i skilda typer av natur- och trädgårdsrum kan rehabilitera människor med stressrelaterade sjukdomar såsom utmattningssyndrom, depression och smärtsyndrom. De som behandlas är svårt drabbade av trötthet, smärta, nedstämdhet och kroppsuppfattning. I allmänhet har de inte kunnat arbeta de senaste två–tre åren.
Rehabiliteringsträdgårdarna består av en serie sammanbyggda natur- och trädgårdsrum, med olika typer av designlösningar. Några rum är mer vilda och naturlika, andra har tydlig kulturinramning. Här finns rum som signalerar arbete och krav, andra som signalerar vila. Ett par rum är strama och städade, med grönsaker i långa rader utan ett spår av ogräs. Ett är utformat som en skogsträdgård, som innebär att här ska vissa vilda arter och ”ogräs” få finnas, tillsammans med fruktträd, bärbuskar och grönsaker. Vi har märkt att just detta rum är särskilt uppskattat i rehabiliteringen, kanske för att varje plantas ekologiska funktion och plats har betydelse: ett symboldrama patienterna kan identifiera sig med.
Deltagarna återfår snabbt energi, rörelsefunktioner och livslust samt känner mindre smärta. Sammanställningen av medicinska data kommer att fortsätta under några år, där objektiva mått på exempelvis blod- och urinvärden och blodflödesmätningar sammanjämkas med data från självskattningstest och djupintervjuer. Pågående studier visar allt mer spännande samband, och att rehabiliteringen är mycket effektiv: kanske den mest effektiva som kan erbjudas denna patientgrupp?