Hur trädgårdar är utformade styrs som mycket annat i samhället av trender, och hur man utformar sin trädgård influeras starkt av hur det ser ut i grannarnas trädgårdar. Samma sociala processer som idag uppmuntrar trädgårdsägare att sträva efter ”ogräsfria gräsmattor” skulle nog lika gärna kunna handla om att skapa ”naturlika biotoper” som lockar till sig pollinatörer och andra nyttoinsekter.
Hur ser det ut i svenska trädgårdar?
Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har geografisk tillgång till trädgårdsmiljöer och kan odla kring bostaden, lantstället eller kolonilotten, och en stor del av Sveriges befolkning gör det redan. Enligt Fritidsodlarnas Riksförbund ägnar sig ungefär två tredjedelar av svenskarna åt någon form av trädgårdsarbete minst en gång under året och trädgården är det näst största fritidsintresset utomhus. Den genomsnittliga svenska villaträdgården är 1444 m2 men hälften av ytan utgörs idag av gräsmatta och bara 11 % är vildvuxet. Så även om många forskare är eniga om att privata trädgårdar redan idag utgör en viktig oas för vilda växter och djur både i tätort och på landsbygden kan det bli mycket bättre.
En ”naturlik” trädgård gynnar pollinerare
Hur ska då en trädgård planeras ur fjärilens, biets eller ängsblommans perspektiv? Att skapa en trädgård som lockar till sig pollinatörer och andra insekter handlar om att skapa ytor som liknar växternas och djurens naturliga ekosystem i skogslandskap, ängsmarker, våtmarker och jordbruksmarker. Öppna ytor varvas med lummiga och skuggiga områden så att det finns mat, skydd och övervintringsplatser till de önskade invånarna, såsom fjärilar, skalbaggar, flugor, humlor och bin. Andra förutsättningar som man ganska enkelt kan ge sin trädgård för att gynna pollinerare är en hög med död ved, en damm, ängsväxter, blomrabatter, bihotell, gärna ett hörn med brännässlor och en kryddträdgård. Hur värdefulla trädgårdarna är för pollinerare och för den delen även andra djur som igelkottar, fåglar, fladdermöss, ödlor samt så klart växter beror också på hur trädgårdarna är placerade i förhållande till den vilda naturen och andra trädgårdar, samt möjligheten för olika arter att ta sig dit. Ju fler sammankopplade biotoper som finns, desto bättre förutsättningar för pollinatörerna. Men djurlivet i den egna trädgården måste alltid ses i ett större sammanhang. Det betyder att det också är viktigt att hitta former för samarbete och ömsesidigt stöd grannar emellan om man menar allvar med att försöka gynna biologisk mångfald i sin trädgård. Om en granne till exempel har en damm, så kan man bidra med något annat som ökar variation och mångfald i området.
Finns viljan hos svenska trädgårdsägare?
Att gynna pollinerare och andra insekter handlar inte bara om förutsättningarna i trädgården utan också om vad trädgårdsägare är villiga att göra för att gynna mångfald. För att ta reda på detta intervjuades besökare på Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Besökarna visades en lista med olika möjligheter man kan göra för att locka till sig insekter och andra djur till trädgården, och de tillfrågades vad man redan hade, kunde tänka sig samt inte kunde tänka sig att ha i sin trädgård. Mest populärt var kryddträdgård, fågelholk, damm, humlebo och fågelbad och minst populärt var död ved, biodling, nässelreservat, damm, kantstockar och humlebon. De sistnämnda ansågs ofta ta mycket tid eller upplevdes farligt, obehagligt, stökigt eller fult. Ingen var dock emot att ha en kryddträdgård vilket är positivt för pollinerare och väldigt få var helt emot olika förutsättningar för ökad mångfald i sin trädgård. Det finns uppenbarligen en stor potential, både utrymmes- och attitydmässigt att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar.
Hur får man till en förändrad ”trädgårdsnorm”?
Informationskampanjer kan leda till ökad kunskap och i viss mån förändrade attityder, men de har en svag koppling till hur människor sedan faktiskt agerar. Anledningen till detta är att informationskampanjer oftast bara fokuserar på det som man vill ska förändras och inte tar hänsyn till det som hindrar människor att förändra sina beteenden. Enligt strategin i CBSM (Community Based Social Marketing), en metod för marknadsföring av hållbara beteenden, har det visat sig framgångsrikt att utarbeta kampanjer som tar hänsyn till både attityder man vill uppmuntra, till exempel det vackra och värdefulla med ängsväxter, men samtidigt möta de upplevda hindren som att det skulle vara arbetsamt att etablera en äng. Informationskampanjer kan sedan kompletteras med goda exempel på hur man enkelt och fördelaktigt kan gynna biologisk mångfald i hemträdgården, belöna dem som gör det eller utlysa en tävling om vackraste trädgården för pollinerare!