En gammal rumänsk herde som fortfarande besitter kunskap om såväl hur man bör sköta de egna djuren som den omgivande naturens villkor. En representant för ett ålder- domlig livssätt som har skapat de naturvärden som idag fortfarande fi nns i kulturlandskapet. Hur kommer hans kunskap att föras vidare i ett Rumänien som knackar på dörren till EU och dess jordbrukspolitik.
Foto: Håkan Tunón
TEMA: MILJÖMÅLHur ska vi kunna bevara traditionell kunskap kopplad till naturen? CBM:s svar på detta finns i en utredning lämnad till Miljödepartementet.

Inom mångfaldskonventionen (CBD) fi nns artikel 8j som markerar vikten av att ta hänsyn till ursprungs- och lokalsamhällen med traditionella levnadssätt och deras traditionella kunskap. Denna artikel gör gällande att traditionell kunskap och traditionellt naturresursutnyttjande är av väsentlig vikt för att skapa ett hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald. Det framgår bl.a. genom att man i samtliga konventionens arbetsprogram för olika biotoper eller hållbar turism markerar att man ska ta särskild hänsyn till artikel 8j. Detta för att fi nna lokal kunskap som kan främja biodiversiteten i området och samtidigt att skapa förutsättningar för lokalförankring av bevarandearbetet och därmed gynna lands bygdsutveckling.

Artikel 8j är inte ensam

Det är inte enbart CBD som berör frågor rörande tra di tionell kunskap utan även skrivningarna i Agenda 21, Habitat-agendan och Ramsar-konventionen framhåller vikten av att måna om lokalsamhällen och deras kunskap om och nyttjande av resurserna. Därutöver fi nns en mängd internationella konventioner och överenskommelser inom kultursektorn som markerar vikten av att bevara traditionell kunskap. Nu senast i Konventionen om skydd av det immateriella kulturarvet som skrevs under av UNESCO:s generalsekreterare i november 2003.

Dålig efterlevnad i Sverige

CBM:s utredning visade att nästan inga statliga myndigheter hade reflekterat över sin eventuella roll i implementeringen av arbetsprogrammet rörande artikel 8j som antogs av CBD:s partsmöte år 2000. Många kände varken till artikel 8j eller CBD, men de fl esta tvingades dock reflektera om dess innebörd för verksamheten efter CBM:s frågor. En gammal rumänsk herde som fortfarande besitter kunskap om såväl hur man bör sköta de egna djuren som den omgivande naturens villkor. En representant för ett ålderdomlig livssätt som har skapat de naturvärden som idag fortfarande fi nns i kulturlandskapet. Hur kommer hans kunskap att föras vidare i ett Rumänien som knackar på dörren till EU och dess jordbrukspolitik. Svensk verksamhet rörande 8j har i den mån den har existerat enbart fokuserat på samerna. CBM menar att 8j:s skrivning ”ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt” bör motivera inkluderande även av andra traditionsbärare, t.ex. fäbodbrukare, skärgårdsfi skare, bönder i marginalbygderna och slöjdare. I Sverige är traditionsbärarna integrerade i det vanliga samhället så de bor inte isolerade i egna samhällen.

Bevarande och skydd

Uppdraget innebar att analysera hur traditionell kunskap ska kunna bevaras, skyddas och föras vidare till kommande generationer. Att visa att samhället värdesätter traditionell kunskap är ett av de viktigaste sätten att bevara kunskap. Därför är sätt att visa att man respekterar traditionsbärarna nödvändiga. Detta kan ske genom hedersdoktorat, stipendier eller andra former av offentliga utmärkelser. Även undervisning om traditionell kunskap i skolorna med traditionsbärare som gästlärare är en viktig del. Det behövs också undervisningsmaterial till skolorna. Även inom universitetsvärlden behöver särskild undervisning utvecklas. Idag är det enligt CBM:s kartläggning få lärosäten som ägnar sig åt undervisning eller forskning om traditionell kunskap. Det visade sig också att de flesta forskningsstiftelserna ansåg att kartläggning av traditionell kunskap inte var en del av deras verksamhet. Museerna som borde fylla en av de viktigare rollerna i arbetet bedriver endast sporadisk verksamhet inom området och saknar ofta nödvändig naturvetenskaplig kompetens. De som idag arbetar hårdast med kartläggning av kunskap förefaller vara ideella krafter, t.ex. hembygdsförbundet, studieförbunden och olika brukarföreningar. Mycket av svårigheterna att bedriva traditionell näringsverksamhet beror på regelsystem som är utvecklade för storskaligare verksamhet samt stelbent myndighetsutövande. Det behövs därför inrättande av samverkansgrupper mellan traditionsbärarna och myn dighetsfolk för identifi ering av brukarnas problemsställning.

Nationellt centrum för 8j

CBM förslår i enlighet med artikel 8j inrättandet av ett nationellt centrum för samordning av arbetet. Problem med otillåtet nyttjande av traditionell kunskap där utomstående patenterar uråldriga sedvanor som nya uppfinningar innebär att det le gala skyddet bör ses över. Det har visserligen inte varit något stort problem i Sverige än, men CBM föreslår inrättandet av ett nationellt arkiv över traditionell kunskap för att motverka missbruk. Olika former av sekretessklassning av ingående uppgifter är nödvändig av respekt för traditionsbärarna. Ytterligare åtgärder bör sedan genomföras i samverkan mellan traditionsbärarna och det nationella centrat.

Utredningen kan laddas ner som PDF-fi l från

www.cbm.slu.se/publikation/uppdrag.htm#traditionell