Alternativa grönytor. Hur man designar för biologisk mångfald i staden
Foto: Illustration: Julia Vilkenas och Amelie Hellner
TEMA: DET URBANA NUMRETDet finns runt om i världen en slående och överraskande likriktning av stadsmiljöernas grönytor, särskilt gräsmattor. Oavsett geografiska och klimatmässiga förhållanden finner man ”gröna mattor” med liknande artsammansättning, funktion och estetiska värden. I projektet Lawn utarbetas alternativ till gräsmattor som kan vara mer hållbara, präglade av biologisk mångfald och samtidigt användbara och estetiskt tilltalande.

I en transdisciplinär studie undersöker vi fenomenet gräsmatta både ur ett ekologiskt och kulturellt perspektiv i Sverige, och tittar på möjliga alternativa lösningar för stadens planering och design. Sista året i detta treåriga projekt fokuserar vi på kritisk utvärdering av nuvarande trender inom urban design och praxis för hur man anlägger och sköter traditionella gräsmattor i svenska städer. Vi tittar också på deras ekonomiska, sociala och ekologiska värden. För att utvärdera möjliga hållbara alternativ till gräsmattor har vi valt att studera befintliga alternativ till gräsmattor runt om i Europa. De ekonomiska och ekologiska fördelarna med sådana alternativa grönytor har diskuterats livligt de senaste åren. Under slutet av nittonhundratalet påbörjades en förändring av synen på den traditionella gräsmattan i Storbritannien, ”gräsmattans vagga”. De brittiska landskapsarkitekterna James Hitchmough och Nigel Dunnett initierade en rörelse för att skapa en ”naturalistisk” äng med en mångfald av olika inhemska och exotiska grässorter och örter, och en ”målerisk” äng med ettåriga dekorativa blomplantor som också attraherar pollinatörer. Den brittiska doktoranden Lionel Smith kom med idén om den ”gräsfria gräsmattan”,  där  särskilda klippningståliga plantor används i stället för gräs. Bilden av den ”snobbiga” engelska gräsmattan har med andra ord utmanats av ett nytt koncept där gräset bytts ut mot andra fleråriga blommande örter som klipps några gånger per säsong.

Inom projektet samarbetar vi med den svenska firman Pratensis som är pionjärer vad gäller artrika ängsfröblandningar baserade på frömaterial som samlats från inhemska växter i Sverige.  De har för projektets räkning tagit fram en lösning för alternativa blomrika gräsmattor med högre mångfald.   Till skillnad från i Storbritannien där man främst haft ett designperspektiv på städers grönområden och förordar användandet av exotiska färgglada örter (till exempel från den amerikanska prärien, Sydafrika eller asiatiska gräsmarker) med argumentet att människor älskar färger, har det svenska sättet att närma sig ett alternativ till konventionella gräsmattor främst varit att använda inhemska arter som är kostnadseffektiva och hållbara i det nordiska klimatet.  Våra praktiska försök är mycket beroende av aktiv medverkan av vår fokusgrupp bestående av forskare inom området internationellt, och vår intressent-grupp med bland annat landskapsarkitekter, planerare och fröproducenter, och baseras på utbyte av vetenskaplig och praktisk information från ledande europeiska forskare och svenska praktiker som arbetar med hållbara grönytor.

I den sista delen av projektet Lawn kommer vi att ge förslag på olika praktiska lösningar för att planering, formgivning och skötsel av olika typer av grönytor. Vi kommer att leverera resultaten direkt till våra intressenter i form av en manual för urbana grönområden, demonstrationsytor och olika skötselförslag för kommuner och städer med rekommendationer om hur man utformar, anlägger och sköter hållbara grönytor.

Alternativa grönytor

Första året med provytorna med alternativ till traditionella gräsmattor som togs fram i försöket. Detta första år blommar bara anuellerna. Ultuna kunskapspark, juli 2014.

Foto: Maria Ignatieva

Försöksodlingen i Ultuna

Inspirerade av exempel från olika delar av världen har vi inom projektet tagit fram ett antal provytor med möjliga alternativ till gräsmattor i Ultuna kunskapspark vid SLU:s campus Ultuna i Uppsala. Kunskapsparken fungerar som en viktig utbildningsinstans för studenter och allmänhet i Uppsala. Här kan besökare se alternativa gräsmattor i de olika försöksytor vi skapat: Gräsfri gräsmatta, Humlornas paradis, Kalkängen, Grusmattan, Gräsfri äng, Torräng, Målerisk äng och Fjärilsparadiset.
En av de mest framgångsrika ytorna visade sig vara den gräsfria gräsmattan med brunört, röllika, trift, liten blålocka, backnejlika , femfingerört, gullviva, backtimjan, smultron, axveronika, styvmorsviol och tusensköna. Men många besökare som kom till parken tyckte att det kändes konstigt att kunna gå på blommattan utan att förstöra de vackra blommorna. På en annan av de provytor vi anlagt, Humlornas paradis, har vi använt en blandning av arter som attraherar humlor, som till exempel klätt, färgkulla, rödklint, blåeld, gulmåra, myskmalva, kungsmynta, åkervädd, prästkrage, backglim och mörkt kungsljus. Det är också värt att nämna Grusmattan, som anlades på ett substrat med mycket grus. Växter som rotfibbla, blåmunkar, bergsyra, harklöver, axveronika, ärenpris, tjärblomster och kattfot lyckades väldigt bra här. Syftet med Klövermattan var att återupprätta intresset för att använda klöver som en viktig art i urbana miljöer.