Bild ur en video där man ser en äldre man sitta vid en slipsten och pröva eggen på en lie. Foto.
Hantverkslaboratoriet arbetar myckt med filmer för att förmedla traditionell kunskap och har en egen Youtube-kanal där de samlar materialet. Flera nya filmer kommer att publiceras framöver. På bilden ses Erik Larsson från Domerarve, södra Gotland, när han vässar en lie. Erik Larsson är en traditionsbärare för bland annat skötsel och bruk av gotländska ängen.
Foto: Stillbild ur film av Freja Frölander
TEMA: TRADITIONELL KUNSKAPTina Westerlund och Eva Gustavsson forskar och undervisar om traditionellt hantverk kopplat till biologisk mångfald på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, i Mariestad.

Här ges utbildningar kring bygghantverk, trädgård och landskapsvård. En utbildning är kandidatutbildningen Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk.
‒ Det är en trädgårdsmästarutbildning som dessutom ger kunskap om landskap, landskapets historia, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, berättar Eva Gustavsson, lektor med inriktning mot landskapsvårdens hantverk.

Efter utbildningen kan studenterna arbeta på historiska trädgårdar, kommuner, Svenska kyrkan, eller med egna företag inom odling. Studenterna kommer till utbildningen med vitt skilda förkunskaper.
‒ Vi försöker erbjuda en bredd med grunderna. Det kan vara svårt att tillfredsställa de som är mer avancerade, samtidigt som vi fångar in de som inte kan någonting, men vi lär studenterna att lära sig själva, så att de sedan kan gå vidare och fördjupa sig utifrån eget intresse, säger Eva Gustavsson.

Teori och praktik ses inte som separata delar i undervisningen. Ett exempel är undervisning om historiska stängsel.
‒ Studenterna får lära sig att bygga en viss typ av gärdesgård, vilket kombineras med en diskussion om andra metoder. Vi försöker också förmedla en hel kontext genom att visa på att det finns andra kulturer och traditioner och att det är viktigt att sätta sig in i det, säger Eva Gustavsson.

Att hantera en lie

Kopplingen till biologisk mångfald är särskild tydlig i ett undervisningsmoment som handlar om ängsskötsel. Där hänger den biologiska och praktiska kunskapen kring lieslåtter samman.
‒ Studenterna får fundera på hur ängen sköttes förr i tiden, jämfört med dagens metoder. De får också reflektera över hur de skulle sköta ängen om de vill gynna särskilda växter genom att undersöka när växterna blommar, sätter frö och hur vegetationen ser ut när de slår, säger Eva Gustavsson.

Vid institutionen finns även Hantverkslaboratoriet som just nu håller på att avsluta ett par projekt inom trädgård och landskapsvård som finansierats av Riksantikvarieämbetet via länsstyrelsernas kulturmiljövårdsmedel. Projektet inom landskapsvård handlar om att hitta metoder för att få kunskapsbärare att förmedla sina traditioner och sätt att sköta ett kulturlandskap. Det görs bland annat genom intervjuer, filmer och nätverksträffar.
‒ Det kan innebära allt från ingående beskrivningar kring hur man slipar en lie, till hur man skötte en småländsk skog förr i tiden. Vi försöker skapa förutsättningar för samma biologiska mångfald som fanns historiskt med dagens skötsel, säger Eva Gustavsson.

Trädgårdsprojektet tar även det upp olika ämnen av traditionell kunskap, som till exempel kunskap om kompost och jordtillverkning. I projektet har man bland annat undersökt hur komposter var utformade förr och framöver kommer en skrift om hur vi kan tänka i dagens kulturhistoriska miljöer.

Inom byggnadsvårdsområdet utvecklas också ett nytt projekt om kvalitetsvirke som även kan få relevans för biologisk mångfald. I projektet undersöks hur skogar kan skötas, med utgångspunkt i historiskt skogsbruk och mångbruk, för att få fram lämpligt material för att reparera historiska byggnader. Material som idag är en bristvara.

Läsa handböcker och prova på

Tina Westerlund är en av verksamhetsledarna för Hantverkslaboratoriet och lektor vid institutionen för kulturvård med inriktning på hantverk.
‒ När jag undervisar om växtförökning brukar jag ta fram böcker från olika tider, allt från äldre handböcker fram till idag. Jag vill att studenterna jämför vad som sägs i olika böcker och själva provar på. Då ser de att mycket av det som ingår i hantverkarens kunskap sällan har satts ord på. En del är lättare att beskriva än annat och det är det som präntas ned.

Hon poängterar att det ofta kan vara komplicerat att förmedla kunskap kring hantverk.
‒ Man brukar prata om att man gör något så ofta att man får rutin på det. Det kan vara svårt att redogöra varför man gör på ett visst vis och hur man gör en viss bedömning. Men bedömningen bygger på många tidigare erfarenheter. Du har gjort det många gånger, du har jämfört och vet vad resultatet blir när du gör på ett visst sätt, säger Tina Westerlund.

En annan svårighet när du arbetar med växter är att resultatet av en viss handling inte går att bedöma direkt.
‒ Sticklingen kanske inte rotar sig förrän efter tre veckor och då är det svårt att säga om det vi gjorde var bra eller dåligt. Och när det gäller landskapsvård kanske du inte ser resultatet förrän efter många år.

Film och bilder förmedlar kunskap

Det som görs i en specifik arbetssituation är inte alltid möjligt att förmedla i en bok.
‒ Det kan handla om att visa en rörelse eller göra en bedömning genom att känna på materialet. Hantverkslaboratoriet arbetar mycket med bildserier och film som ett sätt att förmedla kunskapen.
‒ Det finns ganska många exempel på filmer som visar hantverkare och deras miljöer, men de kanske ändå inte förklarar varför och hur någonting görs. Vi sätter inte bara upp en kamera och filmar när Erik Larsson på Gotland slipar en lie, utan försöker också förmedla med ord, gester eller i bild hur och varför han gör olika bedömningar.

I vissa fall har kunskapen redan gått förlorad. En annan del av arbetet är därför att rekonstruera och försöka förstå och återuppta äldre tiders hantverk, till exempel hur man kan klyva ämnen ur en timmerstock eller historiska metoder för att klippa gräsmattor.
‒ Att använda mer traditionella hantverksmetoder är i många fall ett hållbart sätt att arbeta.

Vi behöver fortsätta använda eller återuppta de metoder och traditioner som gynnat den biologiska mångfalden, säger Tina Westerlund.

 

Text: Teresia Borgman, CBM

 

Läs mer:

Westerlund, T., Groth C., Almevik, G. (red). Craft Sciences (2022). Kan lad­das ned som en pdf: www. gu.se/hantverkslaboratoriet/ craft-sciences

Almevik, G., Höglund, S., Winblad, A. (red). Hant­verkare emellan (2014), antologi. Kan laddas ned som en pdf: www.gu.se/hantverkslabora­toriet/hantverkare-emellan-0

Westerlund, T. (2017) Träd­gårdsmästarens föröknings­metoder: dokumentation av hantverkskunskap. Dok­torsavhandling, institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Hantverkslaboratoriets webbsida: /www.gu.se/ hantverkslaboratoriet.

Se filmer om traditionellt hantverk på Hantverkslabo­ratoriets Youtubekanal: @hantverkslaboratoriet7828