Mål C uppmanar till rättvis (”fair and equitable”) för­delning av både monetär och icke-monetär nytta som uppstår vid använd­ningen av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser (vilket är Nagoyaprotokollets fokusområde), men även vid användningen av digital sekvensinforma­tion om genetiska resurser (DSI). Huruvida nyttodelning från DSI skulle få vara med i målformuleringen var en stor tvistefråga un­der förhandlingarna. I och med att ett beslut om att etablera en multilateral mekanism för nyttodelning från DSI togs, blev hänvisningar till DSI dock acceptabla även för parter som hade varit emot dem, bland annat EU. (Läs mer om DSI i artikeln Genetiska resurser – även digital information regleras)

Mål C fastslår att det ska bli en betydande ökning i nyttodelning fram till 2050. EU och vissa andra parter var starkt emot en sådan skrivning eftersom information om hittills förverkligad nyttodelning är så bristfällig att det inte går att mäta eventuell ökning. Dessut­om har parterna egentligen inte makt att öka nyttodelning eftersom det beror på forskares och privata sektorns intresse att utnyttja ge­netiska resurser. Skrivningen godkändes dock som en del av paketlösningen. All ökning i nyttodelning från DSI kan i sig anses vara betydande, eftersom ingen nyttodelning från den har skett tidigare. En viktig fråga med tanke på mätning av nyttodelning är också hur man mäter det monetära värdet av icke-mo­netär nytta, till exempel värdet av utbildning, samarbete eller kulturellt utbyte.

Nyttodelning ska ske i enlighet med inter­nationellt antagna nyttodelningsinstrument, vilket utvidgar målet utöver CBD och Na­goyaprotokollet. Det finns dock inte någon fastslagen lista över vilka andra instrument som ska beaktas och det är inte klart hur informationen om nyttodelning från dessa samlas. Nyttodelningen ska bidra till beva­rande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, vilket är en mer bestämd skriv­ning än den i Nagoyaprotokollet som endast uppmuntrar leverantörer och användare att använda vinsten till dessa ändamål.

Frågan om urfolk och lokalsamhällen som mottagare av nyttodelning väckte diskussion under förhandlingarna. Frågan restes huruvi­da de borde vara primära mottagare eller bara viktiga sådana. Formuleringen blev något vag: de betraktas som mottagare ”om så är lämpligt” (as appropriate). Traditionell kun­skap som rör genetiska resurser ska skyddas, men det framgår inte hur skyddet är relaterat till användningen av kunskapen.

Som verktyg för att nå mål C efterlyser åtgärdsmål 13 effektiva juridiska, policyrela­terade, administrativa och kapacitetsuppbyg­gande åtgärder. Denna formulering är i viss utsträckning i linje med EU:s inställning att parter endast kan skapa gynnsamma om­ständigheter för nyttodelning och underlätta tillträde till genetiska resurser. Parterna ska möjliggöra en betydande ökning av nytto­delningen redan fram till 2030.

Detta är en utmaning som kräver att man omedelbart börjar planera för lämpliga åtgär­der för det.

TEXT: Inkeri Ahonen, Artenheten, Naturvårdsverket

LÄS MER:

The Nagoya Protocol on Access and Benefit-sharing: www.cbd.int

Sharing nature’s genetic resources: Sharing nature’s genetic resources (europa.eu)

Genetiska resurser, Nagoyaprotokollet: www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/arter-och-artskydd/ge­netiska-resurser-nagoy­aprotokollet/

SFS 2016:858 Förordning om an­vändning av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana re­surser. Regeringskansliet, Stockholm.

Digital sequence informa­tion on genetic resources: www.cbd.int/dsi-gr/