En stor grupp människor står uppställda och sträcker händerna i luften. Foto.
EU:s samlade nationella delegationer firar att det nya ramverket antagits av COP15. EU förhandlade hela ramverket koordinerat, det vill säga att vi hade enats om en gemensam position, som fördes fram av EU:s ordförandeland, som vid detta möte var Tjeckien, tillsammans med EU-kommissionen. Även vid genomförandet av alla nya åtaganden kommer samarbetet inom EU att vara viktigt.
Foto: Peter McCabe/EU-kommissionen
TEMA: EN GLOBAL RÄDDNINGSPLAN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALDEtt beslut vid ett partsmöte, som beslutet om ett nytt globalt ramverk för biologisk mång­fald, innebär att konventionens parter gör åtaganden som måste omsättas i praktisk handling. Ett konventions­beslut gäller inte som lag på nationell nivå; det är bara regeringen som gjort ett åtagande, inte myndigheter, organisationer, företag eller en­skilda medborgare. Regeringen måste därför implementera (genomföra) konventionsbeslutet genom att stifta lagar, ge myndigheter instruktioner, och fördela resurser.

Konventio­nens parter förväntas redovisa hur de planerar genomförandet i en nationell strategi och åtgärdsplan, och regelbundet rapportera om vidtagna åtgärder och uppnådda resultat till konventionens sekretariat. Sekretariatet sam­manställer sedan en rapport som beskriver det samlade resultatet av parternas ansträngningar. Den senaste rapporten, Global Biodiversity Outlook 5, analyserade utfallet år 2020, det år Aichimålen skulle vara uppnådda.

Sveriges miljömål

Efter partsmötet år 2010, då Aichimålen till 2020 beslutades, reviderade Sveriges regering sin tidigare strategi för biologisk mångfald, genom en proposition (2013/14:141) som antogs av riksdagen. Sedan tidigare fanns också de svenska miljömålen, som består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och en uppsättning etappmål, och de uppdaterades och förtydligades efter partsmötet 2010. Ge­nerationsmålet ger den svenska miljöpolitiken riktning och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det önskade tillståndet för ett antal olika miljöaspekter, och etappmålen fokuserar på åtgärder som måste vidtas för att miljökva­litetsmålen ska nås. Alla miljömål följs upp re­gelbundet, genom omkring 80 olika indika­torer, som mäter olika miljöfaktorer, och med fördjupade utvärderingar vart fjärde år. Den senaste fördjupade utvärderingen presentera­des i januari 2023 (Naturvårdsverket Rapport 7088). Sverige har också regelbundet lämnat in nationella rapporter till konventions-sekretariatet, den senaste i mars 2019.

EU en part

Samtliga EU-länder är parter till konven­tionen, men även hela EU är en part. Vid ett partsmöte är de flesta dagordningspunkterna koordinerade på EU-nivå, vilket innebär att EU-länderna har en gemensam position, och EU:s ordförandeland förhandlar för hela uni­onen, tillsammans med EU-kommissionen.

Även i genomförandet av konventionen är EU en viktig aktör, eftersom mycket av den lagstiftning som implementerar konventionen är EU-gemensam, liksom många beslut om resursfördelning. Samarbetet inom EU gör det enklare för medlemsstaterna att effektivt leva upp till sina åtaganden under konventio­nen.

TEXT: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid CBM, förhandlare för EU under COP15