Utredningen behandlar 23 olika biotoper, allt ifrån kala kustklippor till täta lövsumpskogar. Biotoperna som tas upp är antingen unika för kust och skärgård, eller har särskilda kvaliteter som skiljer dem från sina ”inlandssläktingar”.

Biotopindelningen har gjorts så enkel som möjligt för att utredningen skall bli praktiskt användbar. För varje biotop beskrivs dess historia, ekologiska processer och typiska livsmiljöer för arter. Vidare anges hot och behov av åtgärder och exempel ges på rödlistade arter.

Åtgärderna sammanfattas i en ”idékatalog för beslutsfattare”. Utredningen innehåller också en allmän del som behandlar naturvårdsbiologi i kust och skärgård.

En viktig slutsats av utredningen är att en stor andel av skärgårdens biotoper och arter behöver betesdjur för att klara sig – igenväxningen är ett av de största hoten. Därför får inte våra sista skärgårdsjordbruk läggas ner, och därför blir art- och biotopbevarande i kust- och skärgård en jordbrukspolitisk angelägenhet.