En fagad äng i Andersby ängsbackars naturreservat med en traditionell gärdesgård som håller djuren ute tills efter slåttern. På marken söks miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar med komplementen manuell slåtter och efterbete.

Foto: Johan Ahnström

Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur marken har brukats av människan genom historien. En stor del av våra växt- och djurarter finns i slåtter- och betesmarker samt i åker- och vägrenar, åkerholmar, våtmar­ker och andra småbiotoper.

Många av dessa miljöer och äldre jordbruks­byggnader har också kulturhistoriska värden eftersom de visar hur våra förfäder levde och brukade odlingslandskapet.

Metodutveckling behövs

Den biologiska mångfalden och kulturmil-jöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara artrika betesmarker. I delar av landet har jordbruket blivit allt mer specialise­rat och intensivt, medan marker på andra håll inte brukas längre och många gårdar läggs ned, med igenväxning av tidigare betade marker som följd. Båda trenderna leder till att många arter och naturtyper samt kulturmiljöerna i odlingslandskapet hotas.

Metoderna för att bruka odlingslandskapet behöver ytterligare utvecklas så att de bevarar natur- och kulturvärdena. Samtidigt måste det vara möjligt att bedriva jordbruk på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt. Jordbruksmarken måste dessutom förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt, så att den kan producera livsmedel även för kommande generationer. Det är också viktigt att bevara svenska kulturväxter och husdjursraser med unika egenskaper, eftersom de kan vara betydelsefulla för framtida livsmedelsförsörjning och är en del av vårt kulturarv.

Jordbruksverket är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Det innebär att Jordbruksverket ska följa upp och utvärdera samt föreslå åtgärder för att nå målet.

En stenbunden betesmark i Bondskärets naturreservat med höga botaniska värden, traditionell gärdesgård och en ängslada med halmtak. Marken har särskild skötsel (den högre ersättningen) inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar.

Foto: Johan Ahnström

Inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland­skap finns 12 preciseringar. Tre av dessa har en väldigt tydlig fokus på kulturmiljöer eller lantraser. Det är preciseringarna Växt- och husdjursgenetiska resurser (husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade), Bevarade natur- och kultur­miljövärden och Kultur- och bebyggelsemiljöer. Hur det går för miljökvalitetsmålet och de olika preciseringarna kan man läsa i Jordbruks­verkets utvärderingsrapporter. Den senaste fördjupade utvärderingen finns att hitta på Jordbruksverkets hemsida.

Varje år ordnar Jordbruksverket ett miljömålsseminarium där olika delar av miljökvali­tetsmålet presenteras och diskuteras. Varför ser det ut som det gör och vad kan göras för att förbättra situationen?

Jordbrukarstöden är viktiga för att behålla jordbruk i stora delar av landet. Det innebär att även breda stöd som gårdsstöd och kompensa­tionsstöd bidrar till ett öppet odlingslandskap som är rikt på natur- och kulturmiljöer. De jordbrukarstöd som är särskilt inriktade på att bevara odlingslandskapets natur- och kultur-värden är miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar, miljöersättning­en för fäbod och miljöersättningen för hotade husdjursraser.

Nybyggnation av stängsel för att återuppta bete efter decenniers betesuppehåll i naturreservatet Bolstan-Vad. Det söks ingen miljöersättning i denna betade skog.

Foto: Johan Ahnström

Utbildning om kulturmiljöer

Sedan hösten 2022 finns Program för kompetens­utveckling om ängs- och betesmarker som samord­nas av Jordbruksverket. Programmet ska skapa förutsättningar för aktiviteter för kompetens­utveckling inom miljömålet Ett rikt odlings­landskap, genom att fortbilda rådgivare, ta fram informationsmaterial och att utveckla kurser och kurskoncept, mallar med mera, som kan användas inom kompetensutveckling. Ett av de ämnen som rådgivare på länsstyrelser och råd­givningsföretag lyfter som extra viktigt att ut­bilda sig mer om är kulturmiljöer. Det kommer därför vara extra viktigt att ta fram fortbildning och informationsmaterial inom ämnet.

Text: Johan Ahnström, rådgivare biologisk mångfald, Jordbruksverket

LÄS MER: Kurser, seminarier och rapporter: www.jordbruksverket.se,

Hävdat (Jordbruksverkets nyhetsbrev): Prenumerera på nyhetsbrevet Hävdat