En grupp människor vid ett bord tittar in i kameran och ler. Foto.
Stora delar av den svenska förhandlingsdelegationen, och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, samlade till ett av de dagliga delegationsmötena.
Foto: Svenska delegationen
TEMA: EN GLOBAL RÄDDNINGSPLAN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALDRedan under nästa år ska Sverige rapportera till CBD-sekretariatet på vilket sätt vi kommer att arbeta för att uppfylla de nya målen för biologisk mångfald. Många olika aktörer kommer att behöva involvera sig i arbetet.

Besluten från COP15 är riktade mot stater och deras regeringar. Men inte bara – andra sam­hällsaktörer uppmanas också att bidra till genomförandet. Ser man på mål och åtgärder är det uppenbart att många behöver involvera sig för att det ska gå att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. I mångt och mycket blir det då statens roll att både driva på och underlätta för aktörerna att vidta nödvändiga åtgärder.

Centralt för genomförande är de uppdatera­de handlingsplaner som ska redovisas. I Sverige har Naturvårdsverket i uppdrag att lämna ett förslag till regeringen den 1 oktober 2023 om en nationell strategisk handlingsplan för biologisk mångfald, Sveriges NBSAP.Berörda myndigheter ska bistå i arbetet.

Sverige ska innan COP16, det vill säga någon gång under 2024, kommunicera sina nationella mål till CBD-sekretariatet så att det kan ingå i en bedömning om parterna sam­mantaget är tillräckligt ambitiösa för att nå de globala målen.

Samtidigt har miljömålsberedningen i upp­drag att senast 2 december 2024 till regeringen föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvänd­ningssektorn.

Uppdragets direktiv pekar på behovet att stärka kopplingen mellan klimatarbetet och arbetet med att nå mål för biologisk mångfald samt att reda ut målkonflikter däremellan.

Som många har lyft fram blev det i och med COP15 en större uppmärksamhet och medve­tenhet om biologisk mångfald bland organisa­tioner och media.

Efter det att ramverket har antagits upplever vi en nyfikenhet från den finansiella sektorn över vad de nya målen innebär, och en vilja att bidra i arbetet. Kunskapen om att investeringar framöver behöver ta hänsyn till påverkan på biologisk mångfald som en del av sektorns riskbedömning, sprider sig. Att hänsyn till biologisk mångfald måste ingå som en självklar del i riskbedömningen kan visa sig vara ett av de viktigaste resultaten av COP15 på sikt.

TEXT:

Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare och delegationsledare vid COP15, samt ordförande för SBI3, Naturmiljöenheten, Klimat- och näringslivsdepartementet

Mette Svejgaard, vice delegationsledare för svenska delegationen vid COP15, Naturmiljöenheten, Klimat- och näringslivsdepartementet