IPBES, den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. Målet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att främja bevarande och hållbart brukande av natur, växter och djur. Idag är 139 nationer medlemmar i IPBES, som är förkortning för Intergovernmental Science- Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

IPBES tidigare studier och kunskapssammanställningar har tydligt visat att nuvarande trender i samhällsutvecklingen leder till fortsatta förluster av biologisk mångfald – fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. IPBES rapporter visar också tydligt att vi inte kan nå globala mål för biologisk mångfald och hållbar utveckling med annat än en genomgripande samhällsförändring.

IPBES-rapporterna är sammanställningar av dagens samlade kunskap i världen, i olika teman, och de bygger på såväl vetenskapliga rapporter som så kallad ”grå litteratur” – myndighetsrapporter och liknande – och urfolks- och lokal kunskap.

I den nya rapporten om värdering av naturen slår man fast att orsakerna till den globala krisen för världens biologiska mångfald är nära kopplade till hur naturen värderas i politiska och ekonomiska beslut. Rapporten säger också tydligt att möjligheterna att ta itu med krisen hänger samman med hur naturens värden integreras i beslut på alla nivåer.

Naturens värden beaktas inte

Rapporten om naturens värden är liksom de tidigare IPBES-rapporterna utformad i form av ett antal omfattande bakgrundskapitel (i det här fallet sex kapitel) och en sammanfattning för beslutsfattare (Summary for Policy Makers, SPM) där man försökt utkristallisera och tydliggöra budskapen från de olika kapitlen. Medan man inte skriver något om miljöbedömning i SPM finns det en hel del observationer om miljöbedömning i flera av de under- liggande kapitlen, vilket är naturligt eftersom dessa hör till huvudinstrumenten för att integrera naturens värden i beslut, både i Sverige och internationellt.

Den övergripande slutsatsen är att naturens olika värden och urfolks och lokalbefolkningars värderingar inte alls beaktas tillräckligt i miljöbedömningar världen över. Orsakerna är enligt IPBES-rapporten många, se faktarutan längst ner.

Det har gjorts ett antal globala och regionala genomgångar av lagstiftningen kring miljöbedömningar och dess tillämpning, och rapporten noterar att även om det görs allt fler miljöbedömningar i världen så går tillämpningen av denna lagstiftning relativt långsamt, bland annat på grund av bristen på data om vilken påverkan planerade aktiviteter har på ekosystemtjänster.

IPBES-rapporten konstaterar också att avståndet är mycket stort mellan progressiva handlingsprogram internationellt och begränsad tillämpning av dessa på nationell nivå. Samtidigt ser man att det finns initiativ på lokal nivå, framförallt bland urfolk och lokalsamhällen, där man försöker integrera en mångfald värden i beslutsfattande, men där acceptansen saknas hos de nationella regeringarna världen över.

Metoder finns

Mer positiva slutsatser i IPBES-rapporten om naturens värden och om värderingar av natur är att det finns ett många olika värderingsmetoder, från olika discipliner och kunskapssystem, tillgängliga för att bedöma naturens värden. Man skriver också att det är fullt möjligt att skräddarsy värderingsmetoder för att på ett rättvist sätt ta hänsyn till naturvärdena hos flera grupper i olika beslutsfattande sammanhang. På många ställen i studien lyfter man fram betydelsen av värderingsmetoder och -processer som är deliberativa (se faktaruta nedan) och som bygger på metodik för lokalt deltagande.

En annan lovande slutsats i studien är betydelsen av olika initiativ världen över, i olika kulturer, att beskriva vad det innebär att leva inom planetens gränser och i levande relationer med naturen och dess olika livsformer. Begreppet Buen Vivir (”gott liv”) lyfts fram i bakgrundskapitlen som en av de filosofier som har potential att skifta samhällets mål från ekonomisk tillväxt till ett liv inom planetens gränser.

Starka värden kan ligga i människans förundran över naturen.

Foto: Håkan Tunón

Generella slutsatser och vägar framåt

Läget är synnerligen allvarligt. Samtidigt finns det stora möjligheter att åstadkomma de genomgripande samhällsförändringar som krävs, om den politiska viljan finns. Centralt i arbetet för att uppnå en hållbar och rättvis framtid är en förändring av dagens institutioner (som lagar, regelverk, ekonomiska institutioner) som möjliggör ett erkännande och integrering av olika naturvärden och naturens värden. Men hur ska det ske? IPBES-rapporten ger inga färdiga svar men pekar på att vi framförallt behöver arbeta inom områden som kan bidra till att: • Erkänna naturens olika värden • Integrera naturens värden i allt beslutsfattande • Reformera strategier, handlingsplaner, lagstiftning och regelverk för att internalisera naturens värden • Skifta underliggande samhälleliga normer och mål för att anpassas till globala mål för hållbarhet och rättvisa.