Det är tydligt att allt fler intressen vill ta jordbruksmark i anspråk, och frågan är komplex och kräver avväg­ningar mellan olika mål.

Det behöver utredas hur vi anpassar lagstiftningen för att skydda marken ur ett beredskapsperspektiv och hur vi gör avvägningen mellan livsmedelsproduktion och till exempel fossilfri energi och bostadsbyggande.

Miljöbedömning är här ett viktigt verktyg för att stötta kommunerna i denna avvägning. Det finns dock brister idag i miljöbedömningarna som görs i kommu­nerna.

Jordbruksverket har länge arbetat med detta, och bland annat tagit fram rapporter om exploatering av jordbruksmark och stödverktyg för kommuner för att hantera jordbruksmark i den fysiska planeringen.

Biodiverse har pratat med Lisa Reiter, utredare på Miljöanalysenheten, för att få veta mer om hur Jord­bruksverket ser på arbetet med skydd av jordbruksmark.

Lisa Reiter

Foto: Privat

Hur ser egentligen skyddet av jordbruksmark ut på nationellt plan? Finns det någon natio­nell strategi för att säkerställa att vi i Sverige har jordbruksmark i framtiden som täcker våra behov?

Jordbruksmarken skyddas genom Miljöbalken. Det finns ingen nationell strategi för hur mycket eller vilken jordbruksmark som får tas i anspråk, det är kommunen som i sitt planarbete ser till att lagstiftningen tillämpas.

Vilka faror eller nackdelar ser ni från Jord­bruksverkets sida med att en allt större del av jordbruksmark i Sverige omvandlas till hårdgjorda ytor?

Omvandling till hårdgjorda ytor är problematisk eftersom det är en irreversibel process. Risken är att vi förlorar mark idag som vi i framtiden inser att vi skulle behövt för livsmedelsproduktion. Klimatförändringarna kan innebära att det blir svårare att producera livsmedel i andra delar av världen, då kan svenskt jordbruk spela en större roll i den globala livsmedelsproduktionen.

Utifrån vad ni kan se, tillämpas lagstiftningen om exploatering av jordbruksmark som det är tänkt i kommunerna?

Det är olika hur pass väl kommunen följer lag­stiftningen. Jordbruksverket konstaterade 2013 att kommunerna ofta exploaterar mark utan att göra de avvägningar som miljöbalken kräver. Det sker fortfarande i vissa fall. Idag ser vi två parallella spår: många kommuner är mer med­vetna om jordbruksmarkens värden, samtidigt finns det ett större tryck att bygga mer.

Finns det något verktyg att överpröva de­taljplaner som inte tar den hänsyn som lagen egentligen kräver?

Nej, idag finns inget sådant verktyg. En bred parlamentarisk utredning (SOU 2014:50) före­slog att Plan- och bygglagen bör ändras och ge länsstyrelsen möjligheten att överpröva sådana planer. Jordbruksverket har vid flera tillfällen tillstyrkt det förslaget.

Vad händer just nu? Ser ni några trender i hur diskussionen går runt jordbruksmarkens användning?

Kriget i Ukraina har gjort att frågan kommit i ett nytt ljus, beredskapsperspektivet har blivit väldigt tydligt. Vi ser också ett större intresse för att anlägga solceller på jordbruksmark. Det är inte lika problematiskt som exploatering efter­som matjorden inte schaktas bort eller hårdgörs. Dock tas mark ur produktion och används för annat ändamål under lång tid framöver. Det på­går forskningsprojekt om samexistens som blir spännande att följa. Generellt känns det positivt att det finns ett intresse att diskutera jordbrukets och markens betydelse.

Läs fler artiklar på temat JORDBRUKSMARK:

Tätare städer för bevarade jordbrukslandskap

Återställa jordbruksmark – mer kunskap behövs