TEMA: EUROPASedan 1984 har EU-kommissionen finansierat europeisk forskning och teknisk utveckling genom fleråriga ”ram-program”. Just nu har det femte ramprogrammet påbörjats och det ska löpa från 1998–2002.

Inom femte ramprogrammet finns fyra tematiska program och tre ”horisontella” program. Totalbudgeten för hela ramprogrammet under hela tidsperioden är 14 960 miljoner euro, varav 13 700 miljoner ska användas för det egentliga ramprogrammet och 1 260 miljoner ska användas till ”Euratom”-programmet (programmet för kärnsäkerhet, fusions- och fissionsenergi).

Ramprogrammets innehåll

De 13 700 miljonerna fördelar sig på de olika delarna på följande sätt:

Första aktiviteten:

Tema 1. Livsvetenskaper 2 413 miljoner ecu.

Tema 2. Informations- och kommunikationsteknologi 3 600 miljoner ecu.

Tema 3. Konkurrenskraftig och hållbar industriell utveckling 2 705 miljoner ecu.

Tema 4. Energi, miljö och hållbar utveckling 2 125 miljoner ecu.

Andra aktiviteten:

Internationellt samarbete 475 miljoner ecu.

Tredje aktiviteten:

Främjandet av innovationer och aktiviteter för småoch medelstora företag 363 miljoner ecu.

Fjärde aktiviteten:

Forskarsamarbete, forskarutbildning och socioekonomisk forskning 1 445 miljoner ecu varav 165 för den socioekonomiska delen.

Dessutom används 1 020 miljoner ecu för speciella europeiska forskningsanläggningar, ” Joint Research Centre”.

Experter utvärderar

I det nya ramprogrammet är de viktigaste reglerna desamma som tidigare. Tiden mellan utlysning och sista ansökningsdatum är 3 månader. Projektansökningarna utvärderas av oberoende expertpaneler, vilka när det gäller de vetenskapliga delarna gör utvärderingen från helt anonyma dokument.

Följande kriterier värderas: 1. Vetenskaplig och teknologisk kvalitet; 2. Europeisk dimension (”added value”); 3. Potential för att uppfylla EU:s sociala mål; 4. Ekonomiskt och kommersiellt värde; 5. Projektledning och samarbetsmöjligheter. Reglerna för utvärdering och viktningen av de olika kriterierna finns sammanfattade i en ”Evaluation Manual” – det kan vara lite olika viktning mellan olika program.

Varje projekt som tas ut till finansiering måste genomgå en förhandling, där det är stor risk att budgeten prutas ner (i fjärde ramprogrammet var det vanligt med drygt 10 procent prutning). ”Normala” projekt kommer att ha 5–8 partners, pågå i 3 år och ha en total rambudget på 600 000 till 1 miljon ecu.

Större krav på koordinatorer

I vissa viktiga detaljer har dock spelreglerna för deltagande ändrats. Tidigare var inte kostnader för koordinering tillåtna, men nu kan man få stöd för detta. Man kan även få bidrag till patentsökningskostnader, vilket tidigare inte var möjligt.

Koordinatorernas roll och ansvar utökas, så att det kommer att bli betydligt mer krävande att ta på sig koordinatorrollen jämfört med tidigare. Koordinatorn förväntas inte bara ha erfarenhet och energi nog att framgångsrikt leda en stor och kulturellt mångfaldig forskargrupp, han/hon ska också ha god uppbackning av infrastruktur i form av kompetent administrativ personal lokalt på institutionen liksom centralt.

Inom det nya programmet kommer hela 15 procent mot tidigare 10 procent av totalbeloppet innehållas tills slutrapporten har blivit godkänd.

Miljö och energi

Innehållet i det femte ramprogrammet ligger ämnesmässigt väl till för de svenska forskarnas starka miljö- och energiengagemang. När det gäller biodiversitet kan man hitta stora och viktiga ämnesområden inom såväl livsvetenskapsprogrammet som inom energi- och miljöprogrammet. De finns beskrivna i respektive programs arbetsprogram (”Work programme”). Det kan löna sig att läsa programmen noga då det kan finnas ytterligare ämnesingångar till forskningsprojekt i någon bisats någonstans.

Inom tema 1(Livsvetenskaper) finns bl a nyckelområde 3 ”The Cell factory” med viktiga delar för biodiversitetsforskning: Huvudrubriken är 3.2. ”Energy-efficient bioremediation and waste biotreatment process” och de relevanta underrubrikerna är 3.2.4 ”Biodiversity and ecological dynamics of natural and introduced populations” (det gäller såväl mikroorganismer som växter och djur), samt 3.3.4. ”Identification and sustainable use of metabolic and genetic diversity as a source of new valuable products”. 3.2.4 och 3.3.4 utlyses 19 oktober 1999.

Under nyckelområde 5 finns rubriken 5.1.1 ”Sustainable agriculture”/”New and improved production and farming systems”/”Farming systems”, inom vilket man hit-tar forskning för att reducera negativ påverkan på miljön från genetiskt modifierade organismer. Under samma rubrik hittar man också / ”New and improved production and farming systems”/”Sustainable management of resources in agriculture” där forskning för att skydda landskapet från negativ inverkan av jordbruksproduktion, samt forskning för att tillgodogöra ekonomiska vinster av biologisk mångfald, ska stödjas.

Under ”Sustainable agriculture”/”The diversification of agricultural production, including on farm use and supply to rural communities” anges att man ska stödja forskningsområden för annan jordbruksproduktion än livsmedel t ex genom genmodifierade växter – men med hänsyn till biodiversiteten.

Under 5.1.2 ”Sustainable fisheries and aquaculture” finns vidare en rad forskningsområden där den genetiska diversiteten hos fisk är en viktig faktor. Under skogsdelen inom detta nyckelområde, 5.3 ”Sustainable and multi-purpose utilisation of forest resources; the integrated forestry-wood chain”/5.3.1”Multifunctional management of forests” står det att man ska sköta skogen på ett sätt som ska ta hänsyn till biodiversiteten och stabiliteten hos skogsekosystemen. Samtliga dessa områden har sista ansökningsdatum 8/6 1999 och även en ny ansökningsomgång i höst med sista datum 11/10 1999.

Mest inom fjärde temat

Den största delen om biodiversitet återfinns dock inom tema 4. I detta program finns det stora delar inom Nyckelområde 1, bl a under 1.1 ”Integrated management and sustainable use of water resources at catchment scale” och under 1.2 ”Ecological quality of freshwater ecosystems and wetlands” (särskild under 1.2.1 och 1.2.2 som handlar om våtmarksekosystemens funktion och kriterier för deras kvalitet).

Under Nyckelområde 2 ”Global Change, Climate and Biodiversity” finner man de viktigaste forskningsområdena, t ex under 2.2 ”To foster better understanding of terrestrial (including freshwater) and marine ecosystems and their interactions”, och under 2.3 ”Scenarios and strategies for responding to global issues”, särskilt 2.3.2” Reconciling the conservation of biodiversity with economic development” och 2.3.3 ”Fighting land degradation and desertification”. De flesta av dessa områden har sista ansökningsdatum 15/6 1999 men några står över till 17/1 2000 (gäller t ex 2.2.1, 2.3.2 samt 2.3.3).

Nya ansökningstillfällen kommer under 2000–2002 – det gäller att bevaka vilka områden som utlyses när! Indikationer på tidpunkter anges i regel i slutet av arbetsprogrammen.

Forskningen ska ge jobb

EU-kommissionens tjänstemän samt politiker i ministerråd och parlament förväntar sig att forskningssamarbetet inom det femte ramprogrammet ska ge resultat i form av nya jobb. Sammankopplingen mellan forskningsresultaten och samhällsnyttan respektive kommersiellt utnyttjande av dem har hittills varit svag i Europa, men mycket starkare i Asien och i Amerika. Om inte Europas forskare och deras samarbetspartners inom industrivärlden lever upp till denna målsättning, är det stor risk att forskningsbudgeten minskas i framtida ramprogram. Målsättningen innebär att universiteten får bereda sig på att slåss för sin rätt till publicering och annan användning av egna och andras resultat.

Kontakta lokala rådgivare

Information om hur man söker finns på internet. Kontakta din lokala EUrådgivare. De kan även ge råd och tips om hur man söker planeringsbidrag och ev. tilläggsfinansiering.