Äldre samiska som rensar en bit kvannestjälk för att äta. Förr rostade man kvannen vid elden, nu mikrar man den i köket – men fortfarande lever den samiska mattraditionen.
Foto: Håkan Tunón
TEMA: EUROPADen samiska kunskapen om växter och djur kommer att belysas på ett nordiskt symposium i sommar. Forskare från hela Norden har redan anmält intresse att deltaga.

Inom ramarna för projektet Människan, växterna och djuren — etnobiologi i Sverige arrangerar CBM i samarbete med Ájtte — Svenskt Fjäll- och Same-museum, Linnésamfundet Polcirkeln och Luleå Tekniska Universitet symposiet ”Samisk etnobiologi”. Det går av stapeln 17–19 juni i Ájttes lokaler i Jokkmokk. Avsikten är att belysa olika aspekter på samernas förhållande till och utnyttjande av landskapet, växterna och djuren. Fjäll- och skogssamernas levnadssätt styrdes traditionellt av årstidsväxlingar och renarnas vandringar mellan vinter- och sommarbete vilket har återspeglats i livsstil, materiella förhållanden och folkliga föreställningar. Men samerna har också påverkats av andra djur, exempelvis de stora rovdjuren, vilket kan ses i den smått religiösa naturuppfattningen. För sjösamer var fisket den dominerande näringen. Även växter, som kvanne och ängssyra, har spelat roll i kosthållningen och i medicinen. Under de senaste århundradena har dessutom ett utbyte av kunskap skett med de av nybyggarna som kom utifrån, vilken blandades in i det vardagliga livet.

En skyldighet att bevara

Symposiet kan ses som ett led i det arbete som Sverige som nation har tagit på sig att göra i och med Riofördraget. I paragraf 8j står det att varje nation ska bevara de traditionella kunskaperna och sedvänjorna inom lokala samhällen med traditionella livssätt för att kunna utveckla ett långsiktigt resursbevarande samhälle. Den etnobiologiska kunskapen betraktas ofta som historisk. I själva verket är den i hög grad en levande tradition som kanske också innehåller lösningar för framtida generationers möjligheter att överleva.

Symposiet är uppdelat i fem sessioner; 1) Etnobiologi i Norden, 2) Samerna och djuren, 3) Samerna och växterna, 4) Samerna och landskapet samt 5) Bevarandet av samisk etnobiologi. Varje session inleds av en inbjuden föreläsare som introducerar varje sessions huvudtema. Därefter kommer andra forskare att presentera sin forskning.

Föreläsare från många discipliner

Bland föreläsarna kan nämnas religionsprofessor Louise Bäckman, som talar över ämnet samernas förhållande till björnen och traditionell björnjakt, och etnologiprofessor Phebe Fjellström, som belyser kvannens betydelse för samerna. Därutöver medverkar ytterligare ett tiotal föreläsare från olika discipliner och behandlar den samiska etnobiologi sådan den var och vad man kan göra för att bevara den i framtiden. En del av de presenterade föredragen kommer efter symposiet att sammanställas i en bok. Därigenom får vi en samlad översikt rörande den kunskap som vi idag har om samisk etnobiologi.

Etnobiologiska exkursioner

Vid sidan av seminariedelen kommer symposiedeltagarna också att kunna åka på två exkursioner med ett etnobiologiskt tema. En kvällstur till Killingholmen med ett fångstgropssystem samt en heldagstur till Kvikkjokk med nybyggarkultur. Mer information om symposiet kan man få via CBM:s hemsida (www.cbm.slu.se) eller genom att kontakta Titti Bergman på Ájtte (telefon: 0971-170 16; fax: 0971-120 57; e-post: titti.bergman@jokkmokk.se). Symposiet är ett led i Ájttes tioårsjubileum så det kommer under samma vecka vara en mängd andra aktiviteter på museet.

Faktaruta

Paragraf 8j i Rio-konventionen: “Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt med förbehåll för dess nationella lagstiftning respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor.”