Innan åkerodlingen etablerades i Finland i slutet av 1800-talet odlades råg på svedjemark. Skogsfinnarna som anlände till Sverige bedrev svedjebruk och de tog med sig den svedjeråg som de odlat i århundraden hemifrån. På så sätt etablerade sig svedjebruket och svedjerågen i den centrala delen av Skandinavien, först i de svenska och därefter i de norska Finnskogarna.

Den livsviktiga rågen utvecklades och anpassade sig till Finlands nordliga korta växtsäsong, näringsfattiga moränjordar och varierande klimat. Den råg man använde på svedjorna, svedjerågen, var en typ av råg som kallas rotråg. Dess rotsystem blir kraftigt, och den bildar stora tuvor (därför benämns den ibland även som tuvråg eller buskråg).

Rotrågens strå är långt och glest, kornet kortare och lättare jämfört med annan råg. Dess starka och smidiga strå lägger sig inte ner särskilt lätt. Den skjuter brodd snabbt, men dess växttid är mycket lång, och behöver två somrar innan man får spannmålsskörden. Vid tidig försommarsådd förgrenar rotrågen sig starkt, på så sätt att den till en början växer längs med marken, och efter första ledens utveckling sträcker den sig uppåt. På hösten det första året används rågen till foder, rågen betas eller slås. Rotrågen buskar på sig så kraf­tigt att av ett enda korn utvecklas upp emot 60 strån med ax.

Rågen ’Tvengsberg’

Den äldsta kända lantsorten av råg som odlades i svedja tros härstamma från en gammal rågpopulation i Savolaxområdet i Fin­land från slutet av 1500-talet. Per Mar­tin Tvengsberg (som levde mellan 1936 och 2019) upptäckte i Finnskogarna i Norge den idag enda kända rotrågen, som fick namnet ’Tvengsberg’. Han hittade tio korn i en ria (en byggnad för att torka säd) på Revholt gård vid Svullrya i Grue kommun i Norge. Rian byggdes troligen år 1778 och flyttades till Glomdalsmuseet år 1973. Sju av de upphittade kornen grodde. En av buskarna gav 62 ax, rågen var 2–3 meter hög och den gav som bäst 75 korn per ax. Första årets skörd var så stor att Tvengsberg räknade ut att man kunde skörda sex ton av ett halvt kilo utsäde!

Att odla rotråg

Sädeskornen i den ursprungliga osor­terade rotrågen ’Tvengsberg’ varierar både till färg och form. De kan vara smala, breda, avlånga, trubbiga, långa och korta, eller helt runda. Rotrågen registrerades som bevarandesort under namnet ’Tvengsberg’ i Norge år 2012, och år 2018 i Finland under namnet ’Mustiala Tvengsberg’. DNA-under­sökningar har påvisat att rotrågen är en äldre rågstam som inte genetiskt liknar annan råg och forskarna anser att detta troligen är en äldre rågtyp.

Rotrågen såddes traditionellt med sådd i svedjan vid midsommartid. Per Martin Tvengsberg sade följande om odlingstidspunkten: ”Svedjerågen skall sås 24 timmar innan sista regnet innan midsommaren”. Rotrågen sås mycket glesare än moderna rågsorter. En modern rågsort sås gärna med 180 kg per hektar medan rotrågen sås med 100–130 kg per hektar. Dess tusen­kornsvikt är endast 18 gram. Då rågen buskar på sig så mycket måste man antingen slå den om sensommaren eller beta den för att det inte skall gå sjuk­domar i busken om vintern. Rotrågen gav förr i tiden värdefullt foder långt in på hösten för gårdens husdjur, då annat gräs redan vissnat.

Rotrågen odlades ofta som bland­säd tillsammans med korn, svedjerova, havre, bovete eller vårråg. På så sätt fick man första hösten skörd av till exempel korn och svedjerovor. Först på hösten följande år kom rågskörden. Rotrå­gen ger större skörd när den sås som midsommarråg med slåtter på sensom­maren än odlad som höstråg. Rågen är korspollinerad och behöver nytt pollen från andra råg så att den bevarar sin vitalitet. Ifall livskraften i rågen förmin­skas blir rågen kortare. Detta skedde när ’Tvengsberg’ rotråg uppförökades under 1990-talet. Enligt Per Martin Tvengsberg bytte man förr tre rågkorn med varandra när man mötte bönder från andra byar och kunde på så sätt hålla rågen livskraftig och frisk.

Än så länge är ingen annan levande rotråg känd. Förhoppningsvis hittar vi till slut andra stammar av rotråg bland bevarad råg i någon genbank.

Ett litet korn med stor styrka

Idag odlas rotråg i liten skala i Norge, Sverige och Danmark, men minst i ursprungslandet Finland. I Sverige odlas den även som midsommarråg. Ett försök i Finland visade att järnhalten i rotrågen är i nivå med spenat och den första höstens gröna bladmassa har fyra gånger så mycket järn som säden innehåller. Rotrågen har också ett högt innehåll av zink och mangan.

Det finns gott om finska lantsor­ter av råg i genbanken. De lämpar sig för odling i hela Norden. Deras näringsvärden är höga och de har goda bakningsegenskaper. En dansk studie som genomfördes på 2010-talet fann skillnader i smak hos finska lantsortråg, varav vissa passar bra till mejeriproduk­ter och andra med fisk.

Marknadspriserna på råg har länge varit låga. Även om råg lämpar sig i odling som blandsäd och fånggröda, har sädesslaget under en längre tid inte varit attraktivt i modern odling. För att förstå värdet av råg behövs mer infor­mation om dess värdefulla egenskaper, och produktutveckling som drar nytta av dessa egenskaper.

Annika Michelson, Tavastlands yrkeshögskola, Finland

Maarit Heinonen, Naturresursinstitutet Luke, Finland

LÄS MER

Arrhenius, J & Lindqvist C.A. 1876. Landts­bruks-Praktika. Del I, Jordbukslärans hufwud­grunder. Stockholm.

Wiking Leino, M. 2017. Spannmål. Svenska lantsorter. Nordiska Museets handlingar 142. Nordiska Museets Förlag.

Tvengsberg, P M. 2010. Svedjebruk. Norsk Skogfinsk Museum. Grue Finnskog.

Luther, A. 2022, Rågen: En spretig historia. Schildts & Söderströms, Helsingfors.

Buskrågen i svedjebruket

(Se illustrationen i toppen)

• Första året. Träden fälls i januari-mars.
• Andra året. Träden torkar.
• Tredje året. Svedjan bränns och rågen sås i juni, möjligtvis som blandsäd.
• På hösten slås rågen och efterbetas med får. Om rågen såtts som blandsäd så skördas korn eller havre på hösten, senare i oktober skör­das svedjerovorna som även de sås på våren tillsammans med rågen och de andra sädesslagen.
• Fjärde året. Rågen skördas.
• Femte och sjätte året. Man kan så ettåriga växter, till exempel havre, lin, bovete eller använda området som betesmark.

Liten rågparlör

Vårråg. Om rågen övervintrat dåligt sår man in ny råg om våren.

Rotråg/svedjeråg. Råg som sås i svedja.

Midsommarråg. Råg som sås i midsommartid.

Höstråg. Råg som sås på hösten.

Frostråg. Om rågen grott dåligt eller om vädret varit dåligt kan man så frostråg på senhösten.