Du läser just nu Biodiverse Nr 2 2025
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENDetta nummer av Biodiverse handlar om kulturarvsväxter, ett koncept som sannolikt inte förekommer på allas läppar. Termen kan ses som en precisering av ordet kulturväxter som är lite mer spritt; ordet omfattar alla växtarter som vi människor odlar för allehanda ändamål.
En person i en åker. Foto.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENJag är väldigt glad att vi ägnar detta nummer av Biodiverse åt kultur­arvsväxter. Ofta ligger fokus på vilda växter och djur, men här vill vi lyfta fram de arter som människan aktivt har valt ut, förädlat och brukat – i första hand för mat, men även för medicin och foder. Dessa växter är en lika viktig del av vår biolo­giska mångfald som de vilda arterna, och sam­tidigt en del av vårt gemensamma kulturarv.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENHar du någonsin undrat vad dina förfäder åt till frukost för några hundra år sedan? Kanske var det bröd bakat på gamla sädesslag som emmer, spelt, Ölandsvete och svedjeråg. Dessa historiska sädesslag har överlevt i århundraden tack vare sin smak och sin anpassningsförmåga. Nu står de i rampljuset igen, som en del av lösningen på dagens utmaningar med hållbarhet och biologisk mångfald.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENDet finns många olika regleringar, avtal och lagstiftningar som påverkar hanteringen av växtgenetiska resurser. Hur påverkar de användning och spridning av utsäde och plantor? Inom EU pågår nu exempelvis en översyn av hela lagstiftningen för utsäde och plantor, som kan komma att påverka möjligheten att odla lantsorter. Jens Weibull reder ut begreppen.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETEN”Om vi vill se en levande mångfald i landskapet behöver fröernas relationella potential aktiveras.” Krönika av Emil Sandström, docent och lektor i naturresursförvaltning och landsbygdsutveckling vid SLU.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENJordbrukets pågående specialisering har fört med sig flera hållbarhetsutmaningar, och där har kulturarvssorter av spannmål, så kallade kulturspannmål en roll att spela. De kan bidra till ett mindre homogent odlingslandskap – och bli en möjliggörare av odling som uppmuntrar och tillåter biologisk mångfald.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENFörr i tiden bytte lantbrukare regelbundet till sig utsäde utifrån. Erfarenheten visade att det minskade risken för att skörden slog fel. Kan det vara en väg att gå även idag för att bevara den biologiska mångfalden, anpassa grödor till klimatförändringar och främja livsmedelssäkerhet?
Ett snölandskap i ett skymningsblått ljus, en betongkonstruktion sticker upp. Foto.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENTurbulenta tider gör att allt fler inser vikten av att ”säkerhetskopiera” fröer med stor betydelse för foder- och matproduktion. De senaste åren har antalet fröer som deponeras i det globala frövalvet på Svalbard ökat. Åsmund Asdal skriver om valvet och dess betydelse.
Flygbild på ett stort fält med en mängd försöksytor i små rektanglar. Foto.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENEtt av Nordens viktigaste rum ligger i Alnarp. Det är en oansenlig plats, med ett hundratal restaurangfrysar som står på rad. Men innehållet i dessa frysar är allt annat än oansenligt. Här ligger hela Nordens gemensamma odlade kulturarv, prydligt paketerat i trelagers aluminiumpåsar med streckkodsetiketter på. I påsarna vilar fröer från förr – och de är grunden för framtidens odling.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENKulturspannmål är en råvara som utvecklas och inspirerar. Läs om hur två kockar tänker på kulturspannmål och dess användning i sin matlagning.
Vy över åker med gulnad stråsäd, en kulle i bakgrunden med röda hus och stugor samt träd. I mitten av åkern ett stenröse. Foto.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENDen biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet gynnas av ett varierat landskap. Kulturarvsgrödor har egenskaper som gör att de kan bidra till detta. Tobias Nilsson skriver om behovet av både lokala naturvårdsinsatser och förändringar på systemnivå.
Schematisk bild från vänster till höger: silhuetter av träd, stockar, en eld, en person som sår, får som betar, säd som växer högt, kor som betar. Illustration.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENDet finns gott om gamla finska lantsorter av råg som skulle lämpa sig bra för odling i hela Norden. Deras näringsvärde är högt och de har goda bakegenskaper. Det skriver Annika Michelson och Maarit Heinonen i en text om hur svedjerågen kunde räddas till eftervärlden i sista minuten.
Kräftben som sticker ut ur ett snäckskal. Foto.
TEMA: GAMLA SORTER ÅTER PÅ TAPETENI Nationalnyckelns 22:a del, Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur, beskrivs 91 arter av tiofotade kräftdjur – från de välkända till de nästan okända. Här möter vi även 5 arter lysräkor som skimrar i mörkret. Lysräkor hör till ordningen krill och är små räkliknande kräftdjur. De är kanske mindre kända för allmänheten men har en avgörande funktion i marina ekosystem. De lever i stora stim i öppet vatten och fungerar som näringsmässig länk mellan växtplankton och större djur. I svenska vatten utgör lysräkor en viktig föda för fisk, fåglar och marina däggdjur.