Du läser just nu Biodiverse Nr 4 2009
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVI hela Sverige ruvar övergivna torp på rika anekdoter och människoöden. Nu gläntar inventerarna på dörren till den kulturhistoriska skatt som gömmer sig på torpen.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVBiologiskt kulturarv har använts som begrepp i femton år. Nu lägger Riksantikvarieämbetet i en ny växel i sitt arbete på området.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVParker, rabatter, kyrkogårdar och andra anläggningar som kräver trädgårdsmästarens vård kallas i Riksantikvarieämbetets definition av biologiskt kulturarv för det medvetet anlagda.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVOdlade växter rymmer oändligt mycket mer historia och kuriosa än bara växterna i sig. De hänger samman med människans utveckling – förr och i framtiden.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVInternationellt finns rejält med stöd för att värna och ta tillvara traditionell kunskap. I Sverige är det illa beställt med att leva upp till internationella konventioner på området, och ännu sämre med att värdera kunskapen och kompensera dess bärare.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVI en tid då vi säger att vi är på väg in i kunskapssamhället, lämnar vi i själva verket mycket rika kunskapssamhällen bakom oss, kunskapssamhällen som utgör delar av ett immateriellt kulturarv.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVProduktionslandskapet representerar det mest utbredda biologiska kulturarvet. Här ruvar hela ekosystemet på berättelser om historisk markanvändning.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVVårt biologiska kulturarv är det längsta kapitlet i berättelsen om människan. Inom hembygdsrörelsen lever detta arv vidare.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVNaturens mångfald är stor och bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra är det därför viktigt att tala samma språk och att dela in naturen i hanterbara bitar.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVDet är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVKulturmiljöernas biologiska innehåll behandlas styvmoderligt om man jämför med den omsorg som visas rena kulturvärden. Det biologiska kulturarvet blir lidande i traditionell sektorsuppdelning.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVDet är när omvandlingen av samhället sker under 1700–1800-talen som betingelserna ändras också för de areella näringarna. Ekonomin för fiskaren förflyttas från hushållets horisont till samhällets. Nu sätter fisken fart och är idag i centrum när samförvaltning eftersträvas.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVArtsammansättningen på kulturmarker berättar om hela landskapets historia. Att kunna läsa av detta biologiska kulturarv ger oss bättre inblick i våra förfäders vardag och hjälper oss förstå hur vi själva påverkar ekosystemen.
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARVGamla timmerbyggnader har blivit många hotade vedarters sista utpost. I mellersta Sverige finns världens största samlade bestånd av medeltida timmerhus.