Under tre års tid har en annorlunda form av torpinventeringar bedrivits i Västmanland. Ambitionen har varit att levandegöra kulturhistorien kring ett antal torpruiner genom att titta på helheten, inte bara ”döda” lämningar i form av husgrunder. Med hjälp av gamla fotografier har jämförelser kunnats göra mellan då och nu. Tonvikten har legat på de kulturväxter som fortfarande växer vid lämningarna och som kan ge en djupare bild av de människor som en gång bebodde torpen, hur deras liv såg ut och vad man odlade till mat, nytta och för ögats lystnad.
Övergivna och isolerade
Inom projektet har 27 torplämningar inventerats i tre olika odlingszoner. Jordbruksbygden i Lillhärad socken ligger i zon 3, bergslagsbygden vid Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken i zon 4 och det Mälarnära området kring Tidö slott vid Mälaren ligger i zon 2.
Tre kriterier gällde för inventeringarna. För det första måste torpen vara övergivna och för det andra vara belägna tillräckligt isolerade från nuvarande bebyggelse. För det tredje skulle det på fotografier av torpen synas växtlighet som kunde finnas kvar än idag. Torpen besöktes vid flera tillfällen under växtsäsongen för att täcka in alla växter från tidigblommande vårväxter till senblommande höstastrar. En del av kulturväxterna flyttades till Vallby friluftsmuseum, som i Västmanland fungerar som en bank för äldre växter. Växterna bevaras där för framtiden och bidrar i sin tur till att stärka museimiljön och ge den rätta tidsandan.
Fotografier värdefulla
Torpgrunderna ritades in på en situationsplan, där växterna prickades in. De äldsta kartbeläggen eftersöktes i arkiven och husförhörslängder studerades för att på så sätt hitta siste brukare. Med hjälp av gamla foton har platsen där fotografen en gång stod letats upp och en ny bild av idag tagits så att då och nu kan jämföras. Värdet av fotografier kan inte nog betonas. Upplevelsevärdet av en bild förstärks genom närvaron av människorna i den. Lägger vi dessutom till personernas namn och historia ökar detta värde ytterligare. Att slutligen kunna jämföra fotografierna med hur det ser ut idag, i verkligheten, gör upplevelsen total. Arbetet i projektet har hittills visat vikten av att se en större helhet av torpen vilken ytterligare ökar det kulturhistoriska bevarandevärdet. Denna metod att inventera torpens helhet som arbetats fram i Västmanland kallas Syrener i ruiner.
Under 2007 och 2008 hölls kurser på sju platser från Skåne i söder till Värmland i norr för att sprida metoden Syrener i ruiner till hembygdsföreningar och annan intresserad allmänhet. En intressant iakttagelse vid kurserna är att kombinationen torp och kulturväxter intresserar och uppskattas lika mycket av kvinnor som av män. Ytterligare 16 torp inventerades och därmed har totalt 43 torp blivit undersökta enligt denna metod.