I april 2002 kom alla 188 länder som ratificerat konventionen om biologisk mångfald överens om att den globala förlusten av biologisk mångfald skall ha minskat signifikant till 2010 (www.biodiv.org). Inom EU gick man ett steg längre och har satt upp som målsättning att den pågående förlusten av biologisk mångfald skall ha stoppats 2010 (www.countdown2010.net). Det är ett avsevärt framsteg att världens regeringar offentligt håller sig själva som ansvariga för hur det biologiska tillståndet utvecklas genom 2010-målet. Utan tvekan är 2010-målet en stor utmaning, inte bara för att det är extremt svårt att uppnå utan också därför att det är oklart hur man skall kunna följa upp de framsteg som görs mot målet.
Finns redan andra index
Konventionen om biologisk mångfald har genererat flera indikatorer för att följa upp hur tillståndet utvecklas, till exempel kvävedeposition, vattenkvalité, index för utvalda habitat eller populationsindex för utvalda arter. Det är dock otillfredsställande att dessa indikatorer antingen är indirekta eller ofta följer bättre kända habitat eller arter.
Svårt bedöma okända arter
Globala genomgångar visar att 12 % av alla kända fågelarter och 32 % av världen kända groddjur är hotade enligt IUCN:s kriterier (www.birdlife.org, www.globalamphibians.org). En motsvarande bedömning av tillståndet för däggdjur håller på att utföras, en tidigare bedömning från 1996 kom fram till att minst 25 % av arterna är hotade (www.iucn.org). Upprepas dessa rödlistningsbedömningar med ett par års mellanrum, kommer de visa hur tillståndet förändras över tiden för dessa grupper.
För fåglar har en sådan global trendanalys baserad på rödlistningsbedömningar från 1988 till 2004 publicerats. Den visar att försämringar har skett över hela världen och i alla större ekosystem. Speciellt allvarligt är det för asiatiska fåglar på grund av skogsavverkningar och för pelagiska fåglar som albatrosser som en följd av ett ökande fiske med långrev. Men fåglar, groddjur och däggdjur motsvarar bara 1 % av världens beskrivna arter och informationen säger därför inte mycket om tillstånd och trender för andra organismer. Det finns inte heller förutsättningar att göra motsvarande kompletta globala bedömningar av andra organismgrupper.
Ny representativ bedömning
Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har därför genom sitt välutbyggda kontaktnät av experter för olika artgrupper börjat arbeta för att ta fram ett mera representativt mått på tillståndet på den biologiska mångfalden, the IUCN Sampled Red List Index. Syftet är att mäta hur utdöenderisker för olika organismgrupper utvecklas över tiden med start 2006 och därefter regelbundet uppdaterat. Detta nya index planeras att omfatta 12 olika organismgrupper, förutom däggdjur, fåglar och groddjur även reptiler, fiskar, mollusker, insekter, spindlar, blötdjur, kärlväxter, svampar och alger. I mars 2005 samlade IUCN experter från hela världen i London till ett arbetsmöte för att påbörja detta arbete. Inom varje organismgrupp kommer man att identifiera alla taxonomiska grupper där det finns tillräcklig kunskap om arters förekomst och ekologi för att kunna göra en rödlistebedömning. Inom dessa slumpas sedan 1000–1200 arter ut inom varje organismgrupp som därefter kommer att bedömas enligt IUCN:s kriterier. På detta sätt kommer vi att få en mera representativ bedömning av hur risken för utdöenden ser ut för olika organismgrupper och dessutom kommer analyserna att ge besked om tillståndet i olika delar världen och i olika ekosystem.