Foto: Håkan Tunón resp Malin Sahlin resp Urban Emanuelsson
TEMA: SKOGENS VÄRDENFör den som är sugen på lite biologisk spis finns i skogen tillräckligt för en livstid. Tiotusentals organismer lever i den svenska skogen, var och en i sin unika ekologiska nisch.

Skogen. Nära 30 miljoner hektar av Sverige med dunkla granbälten, smaragdgröna bokbestånd, fuktiga sumpskogar, ljus tallhed, knotig fjällbjörkskog, mossiga pelarsalar och glesa lövängar. Bara en handfull trädarter utgör fundamentet i det vi kallar skog, men här finner över 30 000 flercelliga organismer sitt hem, var och en tillrätta i en egen unik ekologisk nisch.

Mångfald i brytpunkterna

Det kanske mest spännande uppstår i brynen, där skogen övergår i ett annat landskap. I dessa kantzoner möts invånare från två världar och blandas i ett kosmopolitiskt gränsland, skogens ankomsthallar. På samma sätt myllrar det i skogens egna gränstrakter, där våtmarker övergår i frisk skog eller där solbelysta stenhällar, lundpartier och rösen blandas i ett mosaik­artat, kanske tidigare betat kulturskogslandskap. Klipphällar, bäckkanter, glupar och kärr, surdråg, block, källor, moar, hålträd och lågor, brand, storm, torka, insektsangrepp och bete – alla dessa element och processer bidrar till skogens dynamik och variation och skapar lokala mikroklimat, som för småkryp som myror och hoppstjärtar utgör en stor del av den kända världen. I kominationen av dessa skogliga pusselbitar finns det som vi upplever som skogens karaktär.

Död källa till liv

Men hjärtat i skogen är de kärnor av gammal urskog där brand och naturlig dynamik har fått forma ekosystemet i fred under hundratals år. Och nyckeln här heter död ved. Död ved är en sådan bristvara att det är ett av de främsta kriterierna för att skydda skogsområden från avverkning. I en ur- eller naturskog kan det finnas upp till 200 kubikmeter död ved per hektar. Den intensivt brukade skogen hyser knappt tio. Den döda veden och åldriga trädstammar är hem för en mängd specialiserade arter, som har rödlistats just därför att den döda veden blivit så ovanlig. Denna kräsenhet hos många vedlevande organismer gör ekosystemet känsligt och det kan ta århundraden att återskapa en förstörd urskog.

I skogen lever världens största och tyngsta organismer: svampar som breder ut sitt underjordiska mycel över tiotals hektar och väger 100 ton. Här lever de minsta knappnålslavarna, de föränderliga insekterna som krypande larver, sovande puppor och flygande adulter, här finns fåglar, rovdjur, klövvilt och allt däremellan. Och varje år dukas i skogen upp till blåbärsfest utan någon som behöver plantera – i genomsnitt 12 bär per kvardatmeter enligt SLU:s bärprognos. Det är bara att gratulera oss själva, så länge vi har det kvar.

Vad är en skog?

Med FAO:s (FN:s livsmedelsorgan) definition av skogsmark avses en landyta större än 0,5 hektar där trädens krontäckning är större än 10 % och höjden minst 5 meter vid mogen ålder. Med denna definition är Sveriges landyta till nästan 70 % täckt av skog.

I Sverige skiljer vi också ut produktiv skogsmark, som enligt skogsvårdslagen definieras som ”mark som är lämplig för skogsproduktion, och som inte i väsentlig grad används för annat ändamål”. Det innebär till exempel att jordbruksmark som inte brukats under tre år räknas som skogsmark. Produktiv skogsmark ska producera minst 1 m3sk (skogskubikmeter) per hektar och år i genomsnitt under beståndets växttid. Den produktiva skogsmarken utgör ungefär 55 % av den totala landarealen i Sverige.

Trädbevuxen mark som inte är lämplig för skogsproduktion kallas för skogligt impediment. Extensivt utnyttjad betesmark (skogsbete) räknas som skogsmark, medan till exempel salixodlingar eller julgransodlingar på gammal odlingsmark räknas som åker. Trädbevuxen formellt skyddad mark (naturreservat, nationalpark och biotopskydd) räknas inte heller in
som produktiv skogsmark, vilket däremot frivilliga avsättningar gör.