Under 1900-talets sista decennium bröts den forna republiken Jugoslavien i bitar genom en serie våldsamma krig. Hela Balkankartan ritades om och när krutröken skingrats var regionen svårt sargad av en av vår tids mest plågsamma konflikter. Vägen tillbaka till ett samhälle som kan kallas ordnat var lång, men med människors goda vilja och bistånd från omvärlden skulle det gå.
Tryggad mångfald på Balkan
CBM:s bidrag till denna återuppbyggnad utgjordes av det som CBM kan bäst – att hjälpa regionen säkra långsiktig tillgång till biologisk mångfald. Balkanregionen var i skriande behov av hjälp med återuppbyggnaden av deras genetiska resurser, som det heter på fackspråk. Vad det handlade om konkret var att se till att människor fick mat för dagen genom att säkra befolkningens tillgång till fungerande utsäde. Här fanns efter kriget ingen infrastruktur för utbyte av fröer, ingen organiserad förädling av lokala sorter och inga genbanker där genetiskt anpassat utsäde kunde bevaras.
I mångfaldskonventionens artiklar 16–18 kan man läsa om olika samarbeten parterna emellan kring teknik, information och kunskapsutbyte. Med utgångspunkt i dessa artiklar tog CBM initiativ till ett gemensamt projekt som skulle knyta ihop Balkans genetiska resurser. Initiativet kallades SeedNet (South East European Development Network on Plant Genetic Resources) och finansierades av Sida 2005–2011.
SeedNet var i grunden ett traditionellt biståndsprojekt med målet att säkra maten på bordet i en krigshärjad region. Strategin var tredelad: etablera nationella program för bevarande av växtgenetiska resurser, arbeta för hållbart nyttjande samt att skapa nätverk och stärka samarbetet mellan branschaktörer i regionen. Resultatet är en välförankrad organisation med sju verksamhetsgrenar och en styrgrupp bestående av representanter från tretton relevanta institutioner spridda över regionen. Hjärtat i programmet är SeedNets databas där växtinformation enkelt lagras och hämtas.
Sida-funktion på CBM
Mot slutet av 90-talet noterade Sida CBM:s växande kompetens och breda anslag på biologisk mångfald även internationellt, och förlade sin handläggning av stöd till biodiversitetsrelaterade utvecklingsprojekt till en ny extern funktion vid CBM som fick namnet SwedBio. Sedan 2001 har SwedBio stöttat processer i tredje världen som förbättrar lokala samhällens möjligheter att långsiktiktig nyttja ekosystemen. Genom sin närvaro i dessa regioner har SwedBio samtidigt blivit en viktig källa till förstahandskunskap om förhållanden hos framför allt utsatta jordbrukare, och med tiden utvecklats till ett expertorgan vars kompetens efterfrågas både nationellt och internationellt. Sedan 2011 är SwedBio flyttat till Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Globalt utvecklingssamarbete
Genom dessa och andra, fristående initiativ har CBM under många år haft ett starkt engagemang i nätverk och utvecklingsprojekt världen över med fokus på jord- och skogsbruk i Syd. Många gånger gränsar arbete med biologisk mångfald i utlandet till utveckling av ekonomi, demokrati och, faktiskt, fred – ämnen som vid en första anblick kan tyckas ligga långt från kärnverksamheten. Men i själva verket utgör tillträde till biologisk mångfald grunden för all annan samhällsutveckling. Ett slag för biologisk mångfald blir därför också ett slag för hållbar utveckling i ett långt större perspektiv.