Äldre tiders markanvändning skapade ekologiska förhållanden som kunde vara gynnsamma för en rik biologisk mångfald. På så sätt knyts historia och samhällsvetenskap ihop med biologi, och blir självklara delar i modern naturvårdsforskning. Bilden är från Botiza i Rumänien, ett fullstort landskapslaboratorium som mycket liknar vårt svenska odlingslandskap för ett sekel sedan.
Foto: Roger Svensson
TEMA: VAD ÄR NATURVÅRD?Det finns ett stort behov av att utveckla skötsel som uppfyller kraven hos den mångfald vi vill bevara. CBM har länge sett historiskt brukande som en vital komponent i dagens naturvård. Det gör också Vetenskapsrådet, som finansierar ett nytt projekt.

I gamla tider brukades mark för att hushållen skulle överleva. Liksom i förbifarten skapades dessutom en rik biologisk mångfald. Idag står vi inför utmaningen att upprätthålla samma biodiversitet utan att ha kvar brukandet som gav upphov till mångfalden. Å andra sidan har vi i dagens brukande en stor potential att bevara och utveckla biologisk mångfald, givet att det utformas på rätt sätt. Här är det förflutna en av de viktigaste nycklarna till framtiden.

Naturvetenskap gammal norm

Naturresursfrågor har av tradition varit en natur­vetenskaplig angelägenhet. Arbetet med nyttjande och bevarande av biologisk mångfald vilar stadigt på ekologisk och evolutionär grund. Ändå misslyckas vi ofta, även med rena bevarande­åtgärder. Det har blivit allt mer uppenbart att naturvetenskapen ensam inte kan ge en tillräcklig kunskapsbas för att utforma hållbara metoder för nyttjande och bevarande. Att vi fortfarande efter decennier av koncentrerat naturvårdsarbete fortfarande förlorar arter är inget annat än ettt misslyckande, och en stark uppmaning att omvärdera hur vi arbetar med många av naturvårdsproblemen.

  • Naturvård bygger till stor del på så kallad ekologisk kunskap – sambanden mellan arter, deras miljö och de faktorer som skapar miljöerna. Men det faktum att vi i fält bara kan studera arter och biotoper som de ser ut idag leder till luckor i vår ekologiska kunskap, exempelvis:
  • Vi vet mer om hotade arter i deras nuvarande missgynnade situation än under tidigare förhållanden, när de inte var hotade. Det innebär att vi vet mer om vad som hotar arter än om vad som gynnar dem.
  • Bevarandeåtgärder utgår ofta från hotbilden snarare än bilden av arten under gynnsamma förhållanden. Det innebär att vi får svårt att identifiera de gynnsamma förhållanden vi vill skapa.

Ofta känner vi till arters behov i den lilla skalan, vad som krävs av mikroklimat och markförhållanden, men har svårt att hitta den skötsel­regim som skapar dessa förhållande. Vi skulle vara hjälpta av att veta vilken historisk hävd som skapade det gynnsamma tillstånd vi vill uppnå, och som alltså skulle kunna efterliknas i dagens skötsel.

Tvärvetenskap lösningen

Dagens biologiska mångfald till stor del är en spegling av tidigare markanvändning. För vissa organismgrupper som svarar snabbt på förändringar, ligger detta ”tidigare” relativt nära i tiden. I andra trögare system förklaras dagens mönster av förhållanden långt tillbaka i historien. Genom att studera hur människans brukande påverkat naturen kan vi förstå naturens och människans beroende av varandra. Men det kräver en tvärvetenskaplig ansats, och kan få stor betydelse för såväl tillämpad natur- och kulturmiljövård som teoribildning inom ekologi, historia och historisk ekologi.

Under perioden 1750–1900 skedde genomgripande förändringar i samhället och landskapet, vilket uttrycks i termer som agrar och industriell revolution. Hur agerade hushållen i det dagliga livet inom samhällets och naturens ram, och hur påverkade hushållen ekosystemen runt omkring? Genom att sätta hushållen i centrum kommer vi att studera gränssnittet mellan mark, människa och samhälle under en period av stora förändringar i ett nytt tvärvetenskapligt projekt (se faktaruta). Det finns gott om historiskt källmaterial som beskriver hushållens situation under denna tid, exempelvis brev, kartor och bondedagböcker. När olika historiska källor kombineras i tvärvetenskapligt ljus kopplas hushållens ekonomiska och sociala utveckling ihop med de omgivande ekosystemen och skapar ny förståelse för hela det system människorna levde i. Arbetsmetoden innefattar att analysera historiska och ekologiska data samtidigt, så att ekologiska frågor ställs till historiska källor och vice versa i ett tvärvetenskapligt interaktivt arbetssätt.

Tillämpningar på många håll

Resultaten från projektet har både teoretisk och praktisk tillämpning. Inom ekologisk teori kan resultaten bana väg för användning av historiska variabler i ekologiska modeller. Inom historieforskningen kan de ekologiska villkoren för hushållens försörjning bidra till att förklara historien. Och eftersom dagens biologiska mångfald är ett resultat av tidigare brukande, bidrar forskningen till kunskap om hur landskapet kan brukas på bästa sätt idag, exempelvis som vägledning för att utveckla art- och biotopspecifika mål och åtgärder till skötselregimer som är praktiskt genomförbara för brukare och förvaltare.

Tvärvetenskapligt projekt om människa och natur

CBM deltar sedan årsskiftet i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ska undersöka hur människan och naturen formade varandra under 1800-talets agrara revolution. Projektet Försörjningens resiliens – de agrara hushållen mellan samhälle och natur 1750–1900 samlar ekonomhistoriker, agrarhistoriker och biologer från SLU, Uppsala och Stockholms universitet samt Upplandsmuseet. Projektet är unikt i det att historiska källor tolkas i ett ekologiskt perspektiv och vice versa. Bägge ämnesområdena tillförs därigenom ny kunskap som vore omöjlig utan en tvärvetenskaplig ansats. Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet.