TEMA: GENETISK MÅNGFALDLite förenklat brukar man säga att den biologiska mångfalden består av arter, ekosystem och gener, men oftast får den genetiska mångfalden mycket mindre uppmärksamhet än arter och ekosystem. Därav namnet på den konferens om övervakning av genetisk mångfald som...

Lite förenklat brukar man säga att den biologiska mångfalden består av arter, ekosystem och gener, men oftast får den genetiska mångfalden mycket mindre uppmärksamhet än arter och ekosystem. Därav namnet på den konferens om övervakning av genetisk mångfald som Uppsala universitet och CBM arrangerade i höstas: ”Vi måste prata om genetisk mångfald!”

Genetisk mångfald, inom och mellan individer och populationer, är nödvändig för alla vilda arter, för att ge resiliens mot klimatvariationer, sjukdomar och invasiva främmande arter, för att ge populationer livskraft, och för att möjliggöra evolutionära anpassningar. Samma sak gäller för alla odlade växter och djur i jord- och skogsbruket. Mångfalden av olika lantsorter och lantraser är en viktig komponent i den genetiska mångfald som ska göra vår försörjning med mat, fibrer och bioenergi resilient och hållbar. FN:s livsmedelsorganisation FAO har i sin senaste rapport om tillståndet för genetiska resurser visat hur viktiga de är för människans försörjning, men att vi fortsätter att förlora sådana resurser.

Just genetiska resurser för livsmedel och lantbruk täcktes av ett av Aichi-målen för biologisk mångfald i den senaste tioåriga strategin från konventionen om biologisk mångfald (CBD), medan genetisk mångfald hos vilda djur, växter och svampar saknades i målen. Denna obalans behöver rättas till i CBD:s nya strategi, som nu är under förhandling, med hopp om att nya mål ska kunna antas vid partsmötet i höst. Sverige jobbar aktivt, med stöd från genetiker, med att få in genetisk mångfald i detta nya ramverk, som förhoppningsvis ska styra arbetet med att övervaka och bevara genetisk mångfald framgent.

Sveriges regering beslutade redan 2012 om ett etappmål om att påbörja övervakning och kartläggning av genetisk mångfald i Sverige, men genomförandet har gått trögt, och det ursprungliga slutdatumet förlängdes till 2020. Ännu idag är målet inte helt uppnått, men i vissa delar har sådan verksamhet startat, och nya strategier från både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har tagits fram. Det finns hopp om att Sverige ska kunna göra sin del för att bidra till att CBD:s kommande nya globala mål för genetisk mångfald ska kunna nås.