TEMA: GENETISK MÅNGFALDSmakar spannmål av äldre kultursorter annorlunda? Hur är deras näringsinnehåll? Och vad skulle konsumenter tycka om gröt på svedjeråg? Det vill vi ta reda på i ett forskningsprojekt, som skulle kunna bidra till att öka bland annat den genetiska variationen i odlingslandskapet.
Ett fält med gröngula sädesax, en gräns i mitten delar ett fält med till vänster varierande i storlek, färg och form, och till höger mer likartade sädesax. Foto. Tydlig skillnad. En äldre sort till vänster och en modern sort till höger.

Foto: Karin Gerhardt

Variationen av den odlade mångfalden minskar överallt i världen, både inom sorterna och i antalet sorter. Hela två tredjedelar delar av vår matproduktion på växtsidan utgörs av endast nio grödor, vilket gör odlings­systemen sårbara, speciellt då klimatför­ändringarna kommer att leda till både mer torka och översvämningar. Under torråret 2018 halverades den svenska spannmålsskörden på ett bräde.

Mervärden undersöks

För två år sedan fick CBM anslag från Formas för ett tvärvetenskapligt forsk­ningsprojekt med syfte att undersöka potentialen hos äldre spannmål, så kall­ade kulturspannmål, i ekologisk odling. Projektet undersöker mervärden hos äldre spannmålssorter i förhållande till de moderna sorterna.

Ett av mervärdena med äldre spann­målssorter är den genetiska variationen inom sorterna. Man kan tydligt se att variationen inom en och samma sort är stor – de uppvisar till exempel olika mognadsgrad och olika borst- och strålängd. Moderna spannmålssorter har förädlats till att vara mer homo­gena, vilket är en fördel i storskalig produktion – de ser därför alla likadana ut. Spannmålsförädlingen har varit inriktad på ökad skörd och bakegen­skaper såsom ett starkt glutennät för brödindustrin, medan smakegenskaper inte prioriterats. De äldre sorterna ger en lägre skörd, och har mindre kärnstorlek, men mer smak och har höga halter av proteiner och mineraler.

I forskningsprojektet jämförs kultur­spannmål och moderna sorter av vete och råg i ekologisk odling under tre år, för att studera vilken effekt skötsel och miljö har för sådana faktorer som avkastning, näringskvalitet, och vad konsumenter tycker om de produkter som kommer av kulturspannmålen. Vi kommer att genomföra sensoriska analyser, och titta på vad som egentli­gen kan göra kultursorter attraktiva för konsumenter. Dessutom jobbar vi med att skapa nya produkter med kultur­spannmål.

Vi arbetar tvärvetenskapligt med olika aktörer som bönder och bagare, och använder oss dessutom av sociala medier för att nå nya målgrupper av konsumenter som normalt inte nås av nya forskningsrön. Vi hoppas att resulta­ten från projektet bidrar till en ökning av både produktion och konsumtion av ekologiskt odlade kulturspannmål.

Måste odlas för att bevaras

De äldre sorter som fortfarande finns kvar utgör en värdefull mångfaldsresurs. Men det går inte att bara bevara alla kulturarvssorterna i genbanker (ex-situ), utan dessa måste också odlas aktivt på plats i deras odlingsmiljöer (in-situ). Många sorter, speciellt spannmålsfrön har ganska kort grobarhet, och kan alltså inte sparas som frö särskilt lång tid. In situ-bevarande innebär att hög variation inom sorterna kan upprätthållas.

Odlingen av kulturspannmål är ett sätt att öka variationen i odlingsland­skapet, vilket skulle kunna ge en mer resilient spannmålsproduktion, speciellt om den är småskalig. Genom att ”ha sina ägg i olika korgar” har jordbru­kare säkrat sin livsmedelsproduktion i århundranden – även om några grödor går dåligt ett visst år, så kan andra klara sig bättre. Ett landskap med mindre tegar om ca 2–3 hektar av olika sorters grödor har dessutom visat sig härbär­gera en högre biologisk mångfald, (av bland annat växter, bin, fjärilar, spindlar och fåglar) enligt en metastudie från 2019.

 

Läs mer om forskningsprojektet på www.slu.se/kulturspannmal

Nio grödor dominerar

2019 kom en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, FAO: FAO Commission on Genetic Resources for Food and Agriculture. The State of the World’s Biodiversity for Food and Agriculture.

Rapporten omfattar den biologiska mångfalden, både vild och tam/odlad och som ger oss mat, foder, bränsle såväl som fibrer. Den omfattar också den myriad av organismer som stöder livsmedelsproduktion genom ekosystem-tjänster – så kallad ”associerad biologisk mångfald”, vilket inkluderar växter, djur och mikroorganismer som håller jorden fruktbar, pollinerar växter, renar vatten och luft, håller fisk och träd friska och bekämpar skadegörare och boskapsskadedjur och sjukdomar. Nyckelbudskapet från FAO-rapporten är att den biologiska mångfalden fortsätter att minska, och detta utgör ett stort hot mot framtida livsmedelssäkerhet. Enligt FAO är detta ett stort problem eftersom endast nio grödor dominerar globalt idag på enorma ytor. Dessa grödor är: majs, vete, ris, potatis, kassava, sojabönor, sötpotatis, hirs och jams.

Begreppen

Sort: en grupp växter som går att skilja från andra växter inom samma art.

Kulturspannmål/Kulturarvssort: Finns ingen exakt definition. Betecknar ofta ursprungliga sorter från det tidiga jordbruket som inte har genomgått modern förädling. Här ingår också äldre spannmålsgrödor, t.ex. primitivare urveten såsom emmer och enkorn. I kultursorter inkluderas också lantsorter och sorter som togs fram före 1960-talet då det industriella jordbruket tog fart.