Ärenprisnätfjärilen är en av de arter som ingår i EU:s habitatdirektiv. Detta innebär att artens habitat ska skyddas. Fjärilen är tillsammans med tre andra nätfjärilsarter rödlistad i Sverige. Totalt har vi bara sju arter i denna fjärilsgrupp. De rödlistade nätfjärilsarterna utmärker sig som mycket kräsna när det gäller sina miljökrav och ett par av arterna (boknätfjäril och veronikanätfjäril) är idag mycket nära att försvinna ur landet.
Foto: Björn Cederberg
TEMA: KUNSKAPSSPRIDNINGTvå nätfjärilsarter omfattas av EU´s habitatdirektiv. De tillhör de arter vars förekomster ska vara vägledande vid urvalet av områden inom Natura 2000systemet. Sveriges urval av Natura 2000-områden kommer under hösten att utvärderas av EU-kommissionen.

Boknätfjäril (Euphydryas maturna) och ärenprisnätfjäril (Euphydryas aurinia) är två av de arter som finns med i det EU-direktiv som kommer att bli avgörande för de naturvårdssatsningar som delfinansieras av EU.

Ett stort antal områden har valts ut av Naturvårdsverket och föreslagits av regeringen att ingå i Natura 2000-nätverket. Reservaten ska nu utvärderas av EU-kommissionen under hösten. Utvärderingsgrunden är de naturtyper och de arters habitat som finns listade i habitatdirektivet och fågeldirektivet. Dels ska EU-kommissionen bedöma om berörda arter och naturtyper verkligen finns med i de föreslagna Natura 2000-områdena och dels ska de bedöma om vi lyckats skydda ett tillräckligt stort antal lokaler med tillräcklig areal.

Naturtyperna (som i direktivet kallas habitat) finns beskrivna i en nyutkommen publikation från Naturvårdsverket (Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000). Många av naturtyperna i direktivet är utformade för att passa mellan- och sydeuropeiska förhållanden och är således inte lämpade för nordeuropeiska naturtyper och naturvårdsprioriteringar. Turligt nog har det varit möjligt att komplettera med några nordliga naturtyper och att modifiera tolkningarna av andra mellaneuropeiska naturtyper. Det ger ett visst hopp om att kunna inrymma områden som överensstämmer med våra nationella naturvårdsprioriteringar på ett tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller urvalet av de arter vars habitat ska skyddas. Några av arterna som i Mellaneuropa är sällsynta och högprioriterade framstår med svenska ögon som triviala, t ex stensimpa (Cottus gobio) och bred gulbrämad dykare (Dytiscus latissimus). Andra är däremot mycket väl valda och kan fylla en viktig funktion vid urval av områden.

För närvarande jobbar ArtDatabanken för fullt med att samla in all information om habitatdirektivets arter. Det är avgörande för utvärderingen att koordinatsatta lokaluppgifter kan samköras med de utvalda Natura 2000-områdena.

Utgivningen av en publikation om direktivarterna, där dessa presenteras med aktuella utbredningskartor, planeras till hösten som ett samarbete mellan ArtDatabanken och Naturvårdsverkets artskyddsenhet.

Habitatarter

Natura 2000 är ett nätverk av reservat som syftar till att skydda de arter som upptas i EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv.

I habitatdirektivets bilaga 2 listas de arter, vilkas habitat ska bevaras inom direktivets ramar. För Sveriges del omfattas 40 kärlväxter, 16 mossor, 6 mollusker, 22 insekter, 1 klokrypare, 14 däggdjur, 2 groddjur och 6 fiskar. Fågeldirektivet omfattar 61 svenska fågelarter.