Digitalt först

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att verka för smartare miljöinformation. Uppdraget är en del i en större satsning från regeringen, Digitalt först, som syftar till att digitalisera den offentliga sektorn och därmed skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning. Regeringen ser miljöinforma­tion som en strategisk resurs i samhället, för såväl företag som för individ och myndighet.

Naturvårdsverkets roll är att leda arbetet med att förbättra tillgängligheten av miljöinformation genom att samverka kring befintlig information men även utveckla ny.

Syftet är att nå en ökad användning av miljöinformation, att bidra till att möta klimatutmaningen samt att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I uppdraget ingår bland annat att samverka med myndigheter och kommuner, och arbeta mot gemensamma standarder för digital samverkan inom miljösektorn.

Naturvårdsverket informerar om regeringsuppdraget och hur arbetet går via ett regelbundet återkommande informationsmejl.

Natur för alla

Hur får man människor, framför allt i den unga generationen, i alla delar av samhället över hela jorden att anknyta till naturen och agera för dess bevarande? Fröet till den globala satsningen Nature for all planterades 2008, och fick 2016 sin nuvarande form. Det är den globala naturvårdsunionen IUCN (International union for conservation of nature) som vill inspirera och uppmana till att vi alla får bättre kontakt med naturen. För på så vis kommer vi att bli mer rädda om den. Till exempel har man lanserat utmaningen ”Vitamin N” – för att inspirera till och förstärka idéer som ger barn mer utav denna viktiga vitamin – Naturen. Över 10.000 postningar på Instagram och ännu mer på Facebook och Twitter kom in, med tips på naturorienterande aktiviteter för familjer och organisationer.

Harmony with nature: FN firar Moder jords dag 22 april

På uppdrag av FN:s generalförsamling pågår sedan några år ett arbete för naturens rättigheter, med bland annat internationella förespråkare för ekocidlagstiftning. Målet med FN-processen, som kallas Harmony with nature, är att utforska alternativa vägar mot ett hållbart samhälle. Grundtanken är att gå ifrån synen på naturen som en egendom som kan utnyttjas, till ett subjekt med rättigheter. Initiativet till arbetet kom ursprungligen från Brasilien, som föreslog att FN skulle inrätta en internationell dag för Moder jord. Så skedde 2009 och sedan dess har FN arrangerat årliga konferenser kring Moder jords rättigheter den 22 april. Med detta initiativ uttryckte medlemsländerna sin övertygelse om att det är nödvändigt att främja harmoni med naturen för att uppnå rätt balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga behoven nu och i framtiden.

Processen anges som ett sätt att arbeta med imple­menteringen av FN:s hållbarhetsmål nr 12.8, som ska ”Säkerställa att människor överallt har tillgång till relevant information och medvetenhet för hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.”

Skötsel av kulturpräglad natur – kompetensutveckling om ekologi, historia och praktisk förvaltning i odlingslandskapet

Allt fler studier visar att vi förlorar biologisk mångfald inte bara genom upphörd hävd utan också i marker som sköts.

Vi tror att det behövs tillfällen att mö­tas, utbyta erfarenheter och ta del av den senaste forskningen för att lyckas bevara arter och livsmiljöer, inte minst i skyddade områden. Natur­vårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Centrum för biologisk mångfald gör därför en ny satsning på Skötsel av kulturpräglad natur i form av en kompetensutveckling om ekologi, historia och praktisk förvaltning.

Det övergripande syftet är bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i landskapet. Detta vill vi nå genom att lära oss mer om lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan naturtypernas ekologi och deras historia.

Satsningen innehåller en serie kurser där vi fördjupar oss i olika skötselfor­mer och kulturpräglade naturtyper, och som utformas i samarbete med länsstyrelser. Målgruppen är dem som arbetar med att planera och genomföra skötsel, framför allt i skyd­dade områden.

Målet med kurserna är att deltagarna ska tillägna sig ett reflekterande, kre­ativt och kunskapsbaserat arbetssätt vid förvaltning av landskap, baserat på integrering av de tre komponen­terna ekologi, historia och praktiska förutsättningar.

Läs mer på: www.slu.se/kulturpraglad_natur

Gilla naturen!

Gilla naturen!

Nu lanseras ett läromedel och en tävling om att upptäcka, uppskatta och uppmärksamma barnens natur. Skolklasser i årskurs 4–6 kan vinna en resa till en av Sveriges nationalparker och finalbidragen blir en utställning om barns tankar om naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Läromedlet kopplar till läroplanen och består av lärarhandledning med övningar, faktablad och film. I tävlingen fotograferar eller filmar eleverna sin favorit­plats i naturen och skriver en motivering varför de tycker det är viktigt att skydda platsen. Tävlingen pågår till och med sista september.

Gilla naturen är ett samarbete mellan CNV och Naturhistoriska riksmuseet. Naturvårdsverket är huvudfinansiär. Läromedlet har tagits fram i samarbete med Naturskoleföreningen.

Läs mer på www.gillanaturen.se

Re-imagining Landscapes, 3–6 okt 2017

…är tema för Interpret Europes konferens i skotska Inverness 3-6 oktober 2017. Den europeiska pa­raplyorganisationen för alla som arbetar med natur- och kulturarvskommunikation vill därmed belysa hur natur- och kulturarvskommunikation kan bidra till att människor kan finna mening, värde och delaktighet i landskap. Med grund i den europeiska landskapskonventionens syfte att främja samarbete kring landskapsfrågor och att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i arbetet, diskuteras natur- och kulturvägledares roller under rubrikerna Landskap som mötesplatser, Landskap som livsup­pehållande system och försörjning, Landskap som vildmark. Läs mer på www.interpret-europe.net

MK17om SKOGSLANDSKAPET – en mångfald av mål och brukande. 4–5 okt 2017

Skogen ska räcka till mycket. Samhället har satt upp ambitiösa mål för produktion, kulturmiljö- och naturvård, men det har visat sig vara mycket svårt att nå målen. På mångfaldskonferensen 2017 ställer vi oss frågan om vi behöver nya styr­medel för att klara målen. Hur kan dessa styrmedel i så fall utformas, och hur kan ett landskapsperspektiv implementeras i förvaltningen av skog? www.slu.se/MK17