TEMA: SKOGSPUSSLETKan maskinförare vid skogsavverkningar förbättra förutsättningarna för den kvarlämnade biomassan att bevara och gynna den biologiska mångfalden? Det var en av frågeställningarna för ett projekt som undersökte hur man kan öka skörden av biobränsle med bibehållen hänsyn till miljön.

Att ta tillvara biomassa såsom grenar, toppar (grot) och stubbar vid avverkning är högintressant nu i omställningen från fossila bränslen till biobränslen. Men hur går det då med miljömålen ”levande skogar”, ”biologisk mångfald” och ”hållbart klimat”? Död ved utgör livsvillkor för många arter som boplats och föda, och mängden död ved i skogen är tätt knutet till tillståndet för den biologiska mångfalden. Med det moderna skogsbruket är detta en bristvara i skogen redan idag, så vad händer om vi tar ut ännu mer biomassa, som annars brukar bli kvar efter en avverkning? Klimatmålet ”Att minska fossila bränslen och öka mängden biobränslen”, kan gå stick i stäv med miljömålet om ökad biologisk mångfald. CBM har, i samarbete med Lunds universitet och Skogforsk och med stöd av Energimyndigheten, genomfört två studier i ämnet. Målet med första studien, en intervjustudie, var att få en bild av kunskap, attityd och motivation hos aktörerna till att bibehålla och kanske till och med förbättra miljöhänsynen i samband med skogsbränsleuttag. Miljöhänsyn kan i sammanhanget betyda kvarlämnad grövre död lövträdsved eller grova talltoppar, så kallade lågor, på strategiska platser. Sådana lågor är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden, men om de till exempel körs sönder av skogsbruksmaskiner påskyndas nedbrytningsprocessen och detta värde minskar. Sönderkörning är ett av de problem som man ställs inför när det gäller miljöhänsynen i skog som slutavverkas.

Arbetssituation försvårar

Under 2014-2015 genomfördes 28 kvalitativa djupintervjuer med markägare, entreprenörer, maskinförare, myndighetspersoner och miljöorganisationer. Intervjuerna kombinerades i vissa fall med fältbesök i stubbskördade områden. De övergripande frågeställningarna var:

  • Kan ett ökat uttag av biobränsle förenas med god miljöhänsyn?
  • Hur kan aktörerna motiveras till ett utökat uttag och god miljöhänsyn?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar upplever aktörerna med ett ökat uttag av skogsbränsle?

Resultaten visade på brister i planering, logistik och kommunikation i avverknings- och biobränslekedjan, speciellt då flera olika entreprenörer var inblandade. Detta trots att man arbetar med digitala system för överföring av information mellan de olika skördana och aktörerna. Svaren visade också att entreprenörerna ansåg sig ha en tuff arbetssituation, med brutna kontrakt, korta tidsramar och stor personalomsättning. Intervjusvaren visade att skogsbruket behöver bli bättre på att ta tillvara den kunskap som finns hos maskinförarna. Några svar pekade på att statusen behöver höjas för maskinförarna, då deras praktiska kunskaper inte alltid respekteras eller hörsammas. En teknikutveckling med färre maskiner som kan klara fler moment är också viktig, ansåg flera av de intervjuade. Det skulle kunna leda till minskade kostnader, färre kommunikationsled såväl som en minskad mängd körskador på hygget och på de kvarlämnade lågorna och groten. Det pekades även på bristen av praktiska övningar och fältmoment inom såväl längre skogsutbildningar som kortare kurser för till exempel maskinförare.

Uppföljande praktisk studie Av den anledningen genomförde vi ytterligare ett praktiskt inriktat projekt där maskinförarnas möjligheter att bidra till förstärkt miljöhänsyn testades i en fältstudie. Kompetensen och intresset hos de maskinförare som utför åtgärderna har stor betydelse för att beakta miljöhänsynen och för att negativ påverkan ska undvikas. Syftet var att undersöka om det finns möjlighet att bevara och kanske till och med förstärka miljöhänsynen, framför allt i form av död ved, så att den med större sannolikhet bevaras även efter återbeskogningen. Vi lät ett antal intresserade förare från Holmen skog genomföra hänsynsåtgärder såsom att lämna kvar olika sorters död ved (lågor, grova toppar och grothögar) samtidigt som de körde ut grothögarna, som lämnats vid avverkning, till vägen för vidare transport. Resultaten visade på att det finns möjligheter att minska, och ibland helt förhindra de negativa effekterna av ett ökat biobränsleuttag. Förarna ansåg att det var relativt enkelt att flytta den döda veden som forskarna hade pekat ut som lämpliga objekt. Så länge som det var frågan om att flytta till solexponerade platser fanns det alltid något att tillgå, till exempel vid bergsbranter, stenskravel eller andra lämnade högstubbar. Förutom de naturvårdsmässiga fördelarna, framhöll maskinförarna praktiska fördelar med att flytta substrat då det förenklar för markberedningen inför plantering av ny skog i nästa steg. Det blir då enklare att komma fram, och man sparar både tid och minskar körskador. Troligen skulle man vinna ännu mer tid om man redan vid slutavverkningen förberedde grotskörden (så kallad grotskotning) genom att flytta undan substrat som ska sparas.

Några exempel från intervjustudien, fördelade på huvudområden (intervjuperson inom parentes):

Ekonomi
• Så länge skogsägaren inte får ekonomisk avkastning, så finns det inget större intresse.
• Skogsägarens kostnader för markberedning kvittas mot att företaget säljer de skördade stubbarna.

Miljöpåverkan
• Icke-kunniga grävare från byggnadssektorn förstör tidigare lämnad hänsyn (entreprenör).
• Varför tillåter man stubbrytning när död ved är en bristvara? (representant för miljöorganisation).

Attityd och motivation
• Behovet av skogsbränsle är mer drivet av samhället än av oss! Politisk fråga! Vi plockar inte ut biobränslen om det inte gynnar vår affärsverksamhet (tjänsteman vid skogsbolag).
• Privata markägare lämnar ofta över ansvaret för miljöhänsyn till entreprenören (privat markägare).

Kunskap/Utbildning
• För stor kunskapsbrist idag för ett ökat stubbuttag (repr. för myndighet, tjänsteman vid skogsbolag, entreprenör).
• Det är brist på praktikmoment i utbildningarna (entreprenör, maskinförare).
• Utbildning av styrelserna i skogsbolagen behövs (representant för miljöorganisation).

Teknik/Logistik
• Brister i planeringen leder till onödigt mycket körning (tjänsteman vid skogsbolag, entreprenör).
• Man kör oavsett förhållanden, även om det är blött (privat markägare).
• För mycket transport av maskiner mellan områden (tjänsteman vid skogsbolag, entreprenör).

Läs mer

Gerhardt, K., Appelstrand. M., de Jong, J (2015) Ökad användning av biobränsle och god miljöhänsyn – två (o)förenliga mål? Slutrapport Energimyndigheten (Finns för nedladdning på Energimyndighetens webbsida.)

Persson, T., Palmér, C.H., Lithell, C. (red.) (2017), Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö? Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. Sid 76-79.

de Jong J., Gerhardt, K., Johannesson, T., och Axbäck, M. (2015), Miljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle – en möjlighet att förstärka hänsynen? CBM och Skogforsk, Uppsala.