TEMA: POLLINATÖRERVägkanter och järnvägsmiljöer kan idag vara viktiga refugier för pollinatörer, särskilt i slättlandskap eller urbana landskap där blommande gräsmarker i övrigt är försvinnande.

Infrastrukturen omfattar minst 190 000 ha gräsmarker, som kan skötas för att gynna pollinatörer och annan biologisk mångfald. Längs vägar och järnvägar finns blommor som nektarkälla, gräs och örter som värdväxter åt fjärilslarver, och boplatser åt marklevande humlor och bin. Vägar och järnvägar sträcker sig genom landskapet med potential att knyta samman isolerade fragment av naturliga gräsmarker.
I blommande väg- och järnvägsområden kan slåttertidpunkten anpassas för att tillåta blommor och värdväxter att utvecklas. Nysådd i vägkanter kan göras med fröblandningar som inte bara stabiliserar marken utan även innehåller blommande arter från den naturliga floran, med blomningstid utspridd över hela säsongen.

VägkantInsekter kan självklart dödas av passerande fordon, men tillgänglig forskning pekar mot att vägkanternas fördelar för insekter ändå överväger. Risken för en ”ekologisk fälla” minskas om livsmiljöerna finns främst i bakslänter och på sidoytor.
Ett annat problem är att bredare vägytor kan utgöra barriärer för exempelvis humlor och fjärilar, så att flygningar sker mest åt ena sidan eller längs med vägen. Detta pekar på betydelsen som spridningskorridor, men också på vikten av att skapa livsmiljöer ”dubbelsidigt”.
Anpassad skötsel innebär ofta ökade kostnader för väghållaren. Men vägkantsskötsel inriktad på att stödja pollinatörer skapar mervärde både för kringliggande jordbruk och för naturvården. I det större perspektivet kan det därför vara en god investering, som mildrar det intrång infrastrukturen redan gör i landskapet.

Möjligheterna att använda infrastrukturmiljöer för att gynna pollinatörer uppmärksammas alltmer. På många håll i landet samarbetar länsstyrelsen och Trafikverket kring inventeringar och anpassad skötsel för hotade fjärilar och vildbin. Men fortfarande saknas kunskaper om infrastrukturens alla biologiska kvaliteter. Det behövs ytterligare struktur och mål för naturvårdsarbetet i dessa miljöer. Pågående samverkan mellan naturvård, forskning och väg/banhållare leder framåt inom detta område.

Läs mer:
• Biodiverse nr 1-2012, med flera artiklar om artrika vägkanter av bl.a. Tommy Lennartsson, Mats Ottosson, Mats Lindqvist, Linda Karlsson och Elisabeth Odhult: www.biodiverse.se.
• Infrastrukturens gräs- och buskmarker, Jordbruksverkets rapport 2012:36 av Magnus Stenmark:  www.jordbruksverket.se.
• Pollinators and road sides av Jennifer Hopwood/Xerces Society: www.xerces.org.