Skottskog på Arlanda, med dominans av björk, asp och en riklig markvegetation.
Foto: Dan Rydberg
TEMA: URBAN MILJÖSkottskog kan vara framtidens stadsskog. Den innehåller en mycket varierande miljö där stadens vilda djur, fåglar och växter kan få ett skyddat livsrum. Samtidigt skyddar den mot väder och vind och erbjuder en spännande lekplats för barn i städer.

Bruket av skottskog är mycket gammalt. Det uppkom samtidigt som de första jordbrukssamhällena, vilket i norra Europa innebär ca 4000 år f.Kr. En skottskog föryngras genom stubbskott eller rotskott. Träden avverkas innan de uppnår sin maximala höjd och grovlek, vilket gör det till en form av lågskogsbruk.

Energiskog är en modern form av skottskog, men den är mycket intensivare skött och artfattigare än en traditionellt skött skottskog, där skötseln är mycket extensiv.

Produkterna ersattes

De traditionella skottskogarna kan innehålla många olika trädslag och ger en hög produktion av material för bl.a. brännved, stängsel, hantverk och foder. Några exempel på vanliga arter är björk, asp, ek, hassel och sälg.

Under samhällets industrialisering skapades ersättningsprodukter för det som bönderna tidigare använt skottskogens virke till. Därför minskade antalet skottskogar kraftigt och under 1900-talet har de blivit mycket ovanliga. Idag återfinns de främst i småskaliga jordbruksbygder i södra och östra Europa.

Skottskog ger mångfald

Med det nya miljötänkandet är skottskogen åter intressant. Hävdad skottskog är en mycket artrik biotop. Där finns arter från både skog och äng. Fjärilar och insekter trivs i den varierade skogen. Undersökningar har också visat att skogarna är anmärkningsvärt rika på möss, sorkar, fälthöns, hjortdjur och annat småvilt. De innehåller också många arter av örter, buskar och träd.

I England och Schweiz har naturvårdsorganisationer uppmärksammat skottskogarnas artrikedom och börjat restaurera gamla skogar.

Lämplig stadsskog

Genom intervjuer med människor har det visat sig att de som bor i stadens villa- och bostadsområden vill ha skog som inte skymmer sol eller parabolantenner, men som ändå erbjuder skydd mot vind och insyn. En lågvuxen och tät skottskog uppfyller dessa krav.

I en sådan stadsskog skulle enskilda träd och trädgrupper avverkas när de når en viss trädhöjd. Genom denna selektiva huggning behöver skogen aldrig kalhuggas. Virket blir inte så grovt och kan lätt tas om hand lokalt av vedhuggare. För att skapa ett lokalt kretslopp kan man dessutom se till att utveckla en småskalig marknad för skottskogens olika produkter.

All stadsskog bör inte vara skottskog. Eftersom skottskogar är täta och snåriga kan de bli ganska mörka. Därför kan de upplevas som otäcka. Men på vissa områden kan fördelarna med skottskog ändå överväga.

Det finns också en variant av skottskog som kallas stubbskottsäng. Den kan också vara ett intressant alternativ i städer. Eftersom den består av ängsmark kräver den mera skötsel än en skottskog. Ängen måste slås varje år tills träden vuxit upp och skuggar ängen. Då huggs träden ner och så får ängsväxterna ta över igen, tills nya stubbskott kommer upp.

Bruket av skottskog och stubbskottsäng kan bidra till att bevara biologisk mångfald och samtidigt ge ett mera varierat markutnyttjande i städerna.

Litteratur

Den mångsidiga skottskogen. Jan Falck och Dan Rydberg. Fakta Skog nr 8, 1996. SLU. Beställs på tel 018 - 67 11 00.

Framtidens skog - att sköta tätortsnära ungskog. Jan Falck och Dan Rydberg. Movium 139:1996 i serien Stad & Land. Beställs på tel 040 - 41 50 00.