Flygande hundar, malajbjörnar, gibboner, näshornsfåglar. Allt är borta. Vid en inventering 2007, som pågick i 6 månader, hittades inget djur större än 1 kg. Ofta betraktas avverkning av tropiska skogar som det främsta hotet mot den biologiska mångfalden i Sydostasien. Faktum är att även de skogar som finns kvar har mycket få djur större än 1 kg kvar. Jakt är det främsta hotet mot regionens hotade ryggradsdjur. En våg av ohållbar jakt gick fram över regionen med start för 20–30 år sedan.

I en studie av biotopfragmenteringens effekter på apor i Sydamerika inventerades 705 skogsfragment, och jämfördes med 55 likvärdiga områden i kontinu­erliga skogar. Som väntat fanns en effekt av fragmen­tering på primatfaunan, men framförallt påverkades mångfalden av apor av jakttrycket. Största effekten hade jakten på stora arter, som ullspindelapor, saki-apor och spindelapor.

I Latinamerika, Afrika och Sydostasien jagas däggdjur, fåglar, reptiler och groddjur av lokalbefolkningen, som en del av hushållens försörjning. Men det som ursprungligen var husbehovsjakt har i hög grad blivit en kommersiell verksamhet. Resultatet är att skogarna töms på jaktbart vilt. En meta-analys av 176 studier av däggdjur- och fågelpopulationer som jagas i tropiska länder visade att populationstätheten av däggdjur och fåglar var 83 % respektive 58 % lägre i områ­den med jakt än i områden utan jakt. Mellan 1970 och 1998 orsakade bushmeat-konsumtion i Ghana en minskning med 76 % i biomassa för 41 jagade däggdjursarter.

Beslagtaget djungelkött på marknadsplats i Duala, Kamerun: en slaktad myrkott. Myrkottens kött är eftertraktat som en stor delikatess, och fjällen används inom traditionell kinesisk medicin, mot t.ex. hudsjukdomar, dålig blodcirkulation, feber och bröstcancer, trots att de inte har någon bevisad effekt. Samtliga åtta arter myrkottar är utrotningshotade.

Foto: Ola Jenersten,Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Jakten som direkt hot bottnar i den mänskliga befolk­ningens täthet och inkomstnivå. Fler människor, med högre inkomster, betyder större efterfrågan på pro­tein. Den största sammantagna ökningen i efterfrågan har skett i Sydostasien, där också förlusten av arter varit störst, och största andelen av arterna är hotad. Framgent kommer den största befolkningstillväx­ten att ske i Afrika, vilket förväntas ge ökande antal hotade arter. Få samhällen i Asien är idag beroende av vilt för sin försörjning (till skillnad från Afrika), men jakt kan ge ett välkommet ekonomiskt tillskott.

Otrygg livsmedelsförsörjning och begränsad tillgång till alternativa proteinkällor är en viktig drivkraft för handeln med bushmeat. Efterfrågan är kopplad till ekonomiska faktorer, men även sociopolitiska om­ständigheter. Framförallt väpnade konflikter leder till större efterfrågan på bushmeat, men även kulturellt betingade preferenser. Ohållbar jakt leder till större brist på proteinkällor, och mindre trygg försörjning, vilket förstärker drivkrafterna. I Västafrika tvingas lokalbefolkningen i högre grad utnyttja vilda landle­vande djur eftersom havets resurser överutnyttjas av europeiska fiskeflottor.

Det råder en stark synergi mellan förlust och frag­mentering av tropiska skogar och överexploatering genom jakt. Arter i små fragment har små, isolerade populationer, och är mer tillgängliga för jägarna. Ta­pirer, pekarier, större primater och hockohöns utrotas lätt från skogsfragment. Vägbyggen och en större tillgång till motorfordon ökar också tillgängligheten. Samtidigt som jägarna lättare kommer åt sitt byte, har också möjligheten att nå en kommersiell marknad ökat. Billiga och snabba transporter gör att köttet kan säljas på en mycket större marknad, även på andra kontinenter. Kött av schimpans och gorilla exporteras illegalt till EU, där köparna är invandrare från Afrika som ser bushmeat-konsumtion som en statussymbol. Marknadens efterfrågan avspeglas i snabbt mins­kande djurpopulationer i närheten av större samhäl­len. I en studie visades att effekten av en stad sträckte sig 1–2 dagsresor från staden. Jägarna har också blivit effektivare, de har nu hagelgevär och vajersnaror istället för pilbågar, spjut och nät. En bidragande orsak till överexploateringen är regeringarnas och myn­digheternas oförmåga att hantera eller ens inse hur situationen ser ut.