TEMA: LJUSFÖRORENINGARVårt konstgjorda ljus är gott – vi människor behöver det, som de utpräglade dagdjur vi är, för att kunna se i natten för säkerheten i städerna och på bilvägarna, och för att vi tycker det är fint med upplysta husfasader och trädgårdar. Men, ljuset är inte alltid gott för djur och växter. För utpräglade nattdjur (till exempel fladdermöss som varit nattdjur sedan dinosauriernas tid) är de negativa konsekvenserna stora...

Detta nummer ger en ögonöppnande inblick i ljusets biologi, och de negativa konsekvenserna av upplysta miljöer för nattaktiva djur – hur de dödas, inte hittar sin mat, får nya barriärer, blir förblindade, hur deras stresshormoner ökar och negativt påverkar immunsystem och reproduktion. Även evolutionen hos vissa arter kan påverkas. Och detta gäller inte bara djur, även stadsträd kan påverkas negativt. Insekter är en djurgrupp som är särskilt utsatt – mängden fjärilar har minskat betydligt och det konstgjorda ljuset bidrar här.

Men det finns lösningar där vi trots allt måste ha konstgjort ljus, genom att exempelvis schemalägga belysning, begränsa hur ljuset sprids och vilka ljusspektra som används. Och inom EU, i länder som Tyskland, och i Sverige på till exempel Trafikverket och i vissa kommuner pågår arbete för att integrera de ekologiska aspekterna av konstgjort ljus i regelverk och verksamheter. Parallellt med att åtgärder redan utvecklas och tillämpas på vissa håll, så sker utveckling och forskning för att hitta fler vägar framåt.

När det gäller biologisk mångfald som helhet behövs ett stort mått av upplysning i samhället i stort – om läget för biologisk mångfald i världen och i Sverige. Här är några exempel på publikationer där det svåra läget är tydligt beskrivet: internationella rapporten Global Biodiversity Outlook 5, Ipbes globala rapport Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services, WWF Living Planet Report, och för Sverige: Fördjupad utvärdering av miljömålen.

Politik, regelverk, ekonomiska stödåtgärder, produktion och konsumtion behöver i mycket större utsträckning ta hänsyn till den kunskap som idag finns om läget för biologisk mångfald. Men som Lars J. Lundgren, miljöhistoriker, skrev i en av sina böcker redan på mitten av 1990-talet: Det är en sak att forskare rapporterar om miljöfrågor. Men övriga samhället måste också ”upptäcka” problemen. Och detta ”upptäckande” tar tid. Men detta nummer av Biodiverse visar att frågan om det konstgjorda ljusets negativa påverkan på arter är på väg att ta plats som en viktig samhällsfråga. Här har alla de organisationer som planerar och ljussätter offentliga miljöer en avgörande roll att spela.