Vi har alla sett att insekter samlas vid lampor nattetid, och det finns två huvudsakliga förklaringar till detta beteende. Den första är att insekter attraheras av ljuskällan. I insekternas naturliga miljö kan ett ljust område nattetid indikera en öppning i vegetationen genom vilken insekten försöker flyga. Den andra går ut på att insekter använder månen för att orientera sig nattetid. Genom att hålla en konstant vinkel till månen så blir insektens kurs rak eftersom månen är så långt borta. Detta fungerar inte när ljuskällan är en lampa på mycket närmare avstånd och insekten kommer att flyga mot lampan i en spiral.
Insekter ser färger nattetid
Vi människor kan inte urskilja färger under nätterna, men många nattaktiva insekter kan urskilja färger även i mörker, och därför kan ljussammansättningen hos utomhusbelysning påverka vilka insekter som lockas av den. Bland annat kan de flesta insekter se i ultraviolett, och det är väl känt att UV-lampor lockar till sig många insekter. I våra egna studier har vi funnit att en LED-lampa med en UV-komponent lockar till sig 54 % fler nattfjärilar än en LED-lampa med enbart vitt ljus.
Denna art är inte den första man hittar i en ljusfälla. Gallmyggan Dicerura rossica upptäcktes för första gången i Sverige 2013.Foto: Foto: Mathias Jaschhof, med tillstånd från Dr. Andreas Stark, Ampyx-Verlag, Halle (S.), Tyskland.
Men skillnader i färgseende eller attraktionskänslighet kan vara stora även mellan närbesläktade grupper. I den stora gruppen myggor fann vi tydliga skillnader mellan olika familjer, där gallmyggorna, Cecidomyiidae, inte attraherades av UV-ljus, medan attraktionskraften på familjen svampmyggor, Mycetophilidae, ökade med 72 % om ljuset innehöll UV. En viktig åtgärd för att minska ljusföroreningar för insekter är alltså att använda lampor utan en UV-komponent, det vill säga ett ljus med endast synliga våglängder.
Ljusfragmentering av landskapet
Fysiologiska mekanismer i insekternas ögon gör att ljuset inte bara attraherar, utan också riskerar att hålla kvar insekter vid lamporna. I likhet med oss människor har även insekter en långsam mekanism för att ställa om till mörkerseende. Efter att ha utsatts för starkt ljus försvinner mörkerseendet och insekten blir funktionellt blind utanför lampans ljuskägla vilket minskar möjligheten för insekten att fly från det upplysta området. Många arter reagerar på ljuset med att gå i vila eller landar uttröttade i närheten av lampan. I en studie märktes insekter som lockats till en lampa, och man kunde se att av svärmarna återfångades 73 % nästa natt, vilket visar att de kan fastna vid lampor under lång tid.
Insekter som attraheras till belysning blir ofta uppätna av olika predatorer, främst fladdermöss där flera arter verkar föredra att söka föda i anslutning till gatubelysning. Även om inte insekterna blir uppätna vid lampan så påverkas de negativt. Genom att insekterna blir kvar kring lampan så minskar deras möjligheter att utföra sina normala beteenden: födosök, parning och äggläggning. Den tid de tvingas tillbringa vid lampor kan utgöra en avsevärd del av reproduktionstiden för kortlivade arter som nattsvärmande dagsländor.
En lång rad av gatlampor kan i praktiken fungera som en spridningsbarriär för många insekter. Fragmentering av insekters livsmiljö ses som ett av de största hoten för många insekter och ljusföroreningar bidrar till detta. Gatubelysning med sensorer som tänder lamporna när fotgängare eller cyklister närmar sig kan utgöra en lösning eftersom dessa lampor kommer att vara tända kortare tider än traditionella gatlampor och ljusfångade insekter kan flyga vidare när lampan slocknar.
Evolution och ekologiska fällor
Ljusföroreningar verkar även kunna påverka evolutionen hos vissa arter. I en studie av benvedsspinnmal (Yponomeuta cagnagellus) fann man att individer som fortplantade sig i stadsmiljö lockades i mindre grad till gatlampor än individer från mera naturliga habitat. En tolkning av detta är att individer i stadsmiljö selekterats för att närma sig lampor i mindre utsträckning. En alternativ tolkning är att i en stadsmiljö där den totala ljusmängden är högre kontrasterar enstaka lampor mindre mot bakgrunden och har därför lägre attraktionskraft.
Vattenlevande insekter som dagsländor och fjädermyggor använder månljus som reflekteras i vattenytor för att hitta vattensamlingar som är lämpliga för äggläggning. Ljusföroreningar kan reflekteras från till exempel asfalterade områden eller på upplysta fasader som i insekternas ögon ser ut som en vattenyta. Eftersom många arter i dessa grupper har ett svärmningsbeteende där hundratals eller tusentals insekter lägger ägg vid ett och samma tillfälle så kan effekterna snabbt bli förödande för dessa arter, som i denna typ av ekologiska fällor kan förlora en hel årskull när honorna lägger sina ägg på en öppen asfaltsyta istället för i en sjö.
Lampor i direkt anslutning till viktiga föryngringsmiljöer kan ha en stor lokal påverkan. En studie uppskattade effekten av gatlyktor längs en å där det visade sig att lamporna fångade betydligt fler insekter än som kläcktes i åkanten. En enda lampa fångade under en augustinatt lika många nattsländor som kläcks längs 200 meter strand. I ett större perspektiv uppskattade en tysk studie att ca 3 miljoner insekter dör varje natt vid de 20 000 gatlyktor som finns i en stad med ca 240 000 invånare. I Sverige där natriumlampor, som har ett lägre UV-innehåll, dominerar skulle samma mängd lampor döda ca 1 miljon insekter per natt under sommarmånaderna, eller grovt skattat på hela landet drygt 100 miljoner per natt.