Genetisk variation – Östersjöns försäkring för framtida mångfald
Hur kan vi lyfta in det genetiska perspektivet i förvaltningen av Östersjön? Det är temat för en konferens som EU-projektet Bonus Bambi arrangerar i september. Konferensen BaltGene 2017 vänder sig till forskare och förvaltare runt hela Östersjön och siktar på konkreta förslag till handling. Biologisk mångfald har tre viktiga komponenter som är beroende av varandra – ekosystem, arter och gener. I Östersjön är kopplingen kanske särskilt tydlig. Här har ett fåtal marina arter som blåstång, blåmusslor och ålgräs nyckelpositioner i ekosystemen.
Vad skulle hända om exempelvis blåstången försvann? Scenariot är inte helt otänkbart i ett framtida klimat med varmare vatten och lägre salthalt. Följderna skulle förmodligen vara förödande. Utan skyddande tångbälten skulle torsk, öring och många andra arter ha mycket svårt att klara sig. Genetisk mångfald är en slags försäkring för att undvika katastrofer av detta slag. Genom att bevara många varianter av ärftliga egenskaper ökar vi chansen att åtminstone några individer klarar en miljöförändring och kan föra arten vidare in i framtiden.
– Det är hög tid att vi börja diskutera de här frågorna i förvaltningssammanhang, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi och en av initiativtagarna till konferensen. Vi hoppas på bred uppslutning från länderna runt Östersjön och ser fram emot att diskutera hur vi bättre kan nyttja ny kunskap på området i förvaltning.
Läs mer: www.bambi.gu.se
Susanne Liljenström
Att stimulera biologisk mångfald runt torpet
När vårsolen förhoppningsvis har börjat lysa efter en torr och kall vår och förväntansfulla gröna fingrar har svårt att hålla sig borta från rabatter och odlingar. Då kommer den! En massiv och färgsprakande godbit med namnet Naturvård för torpare: en guide och inspirationsbok. Namnet säger egentligen allt. Det är biologerna Calle Bergil och Ola Sjöstedt som har skrivit och naturfotografen Tore Hagman som har illustrerat boken om vad man som torpägare i mycket vid bemärkelse (torpträdgård, villatomt, sommarstuga, koloniträdgård, eller annat med ett stycke mark som passa, en allmänning går nog också bra) kan göra för att främja biodiversitet av alla det slag. Texten är engagerande, instruktiv och initierad och Tore Hagmans fotografier är i många fall rena konstverk. Dessutom ökar lite lätt naivistiska, men biologiskt korrekta och instruktiva teckningar och skisser det pedagogiska genomslaget. Boken är omfångsrik, nära 300 sidor, och innehåller i stort sett allt – utom då en egen trädgård.
Håkan Tunón