Vissa komplexa sam­hällsutmaningar kräver att forskare från olika ämnesområden samar­betar med varandra och med aktörer utanför universiteten, och gemensamt bidrar med sin kunskap för att hitta nya sätt att lösa problem. Att exempelvis lyckas med att producera grödor på ett hustak innebär att agro­nomer, landskapsarkitekter, arkitekter och entomologer måste samarbeta för att hitta det bästa sättet att se till att vilda pollinatörer kan nå grödorna. På samma sätt behöver viltekologer, samhällsvetare och stadsplanerare ibland samarbeta för att komma fram till en långsiktig lösning kring konflik­ter kring vilda djur i städer. Det här är bara två av många exempel som visar varför det är oerhört viktigt att olika vetenskapliga såväl som yrkesmässiga discipliner samarbetar för att säkra den biologiska mångfalden i städerna.

Både människor och djur i fokus

Det här sättet att arbeta brukar kal­las tvärvetenskap (ibland nämns också mångvetenskap och interdisciplinaritet, vilket är varianter på samarbete över gränserna). Att kombinera teorier, me­toder och insikter från flera ämnen gör det möjligt att tackla större övergripan­de problem i samhället där lösningen är beroende av kunskap från olika perspektiv. I allmänhet är det främst biologer som studerar arter och deras förvaltning, men när vi börjar prata om biologisk mångfald i människans närhet kan vi inte bortse från samhällsaspek­ten, det vill säga människors behov och önskemål. Vi kan med andra ord inte bara tillämpa en förvaltning som är bäst för den biologiska mångfalden i biolo­gisk mening. Vi måste hitta en lösning som säkerställer att både människors behov och biologisk mångfald tillgo­doses.

Ett sätt att göra detta är att sätta ljus på betydelsen av biologisk mångfald för människor, till exempel genom de 07

ekosystemtjänster som artmångfalden bidrar med. På så sätt kan vi motivera varför biolo­gisk mångfald ibland bör vara högsta prioritet när man fattar planeringsbeslut även i städer. Här illustrerar jag hur tvärvetenskap kan gå till genom två projekt som studerar biologisk mångfald i städer.

Trädgårdens besökare avslöjades

Träffa dina vilda grannar var ett medborgar­forskningsprojekt som pågick 2019 och 2020 i Umeå kommun. Invånare i kommunen bjöds in att låna en viltkamera av SLU för att se vilka vilda djur som besökte deras trädgård. Vi gjorde detta för att kartlägga vilda djurs användning av trädgårdar i en gradient från stadskärnan till omgivande landsbygd. Samti­digt involverade vi samhällsvetare för att un­dersöka hur betydelsen av vilda djur påverkade deltagarna i deras liv, och specifikt hur viktigt det var för dem att ha vilda djur i sin närhet. De mest fotograferade vilda djurarterna i träd­gårdarna var skata, rådjur och rödräv. Vi fann att antalet besök av rödräv i trädgårdarna var lägre när det fanns mycket grönytor (som till exempel skogar, stadsparker och kyrkogårdar) i omgivningen av trädgården. Inte överraskan­de upptäckte vi att det fanns en stor variation mellan människor i deras attityder till rävar. Vissa människor blev positivt överraskade över att se att rödrävar besökte deras trädgård, medan andra hellre såg dem i skogen. Men vi behöver fortfarande bättre förstå om det finns vissa anledningar till dessa olika attityder. Stadsplanerare kan använda kombination av information om ekologi och folks demografi (inkomst, kön, ålder etc.) för att göra val när de planerar mängden och platsen för grönytor i ett bostadsområde för att försöka öka re­kreationsvärdet, samtidigt som de minskar potentiella konflikter mellan människor och vilda djur. Förekomsten av rävar i städer nära människor kan vara både bra och dåligt, de kan till exempel ge upphov till konflikter då de kan bli närgångna, samtidigt som de är viktiga predatorer av smågnagare.

Stadens ljus både hjälper och stjälper

NorDark är ett forskningsprojekt som startade i år som ett samarbete mellan flera universitet i Norden inklusive SLU. Inom detta projekt studerar vi hur artificiellt ljus nattetid påverkar djur såväl som människor. Speciellt under de mörka vinternätterna behöver människor ljus i staden för att kunna ta sig från A till B och för att känna trygghet och säkerhet under resan. Artificiellt ljus har i många andra studier visat sig ha effekter på den biologiska mångfalden i städer, från fåglar som ändrar sina dygns­rytmer på grund av den ökade mängden ljus till att nattfjärilar blir desorienterade av det artificiella ljuset. Baserat på aktuell forskning är den bästa lösningen för människor att ha utomhusbelysning som kontinuerligt lyser upp vår omgivning, medan den bästa lösningen för biologisk mångfald skulle vara att inte ha något artificiellt ljus alls. Det finns alltså ingen bästa lösning för båda. Det är därför vi nu försöker hitta ett sätt att belysa våra städer som gör att människor känner sig trygga, samtidigt som vi minskar vår negativa påverkan på städernas icke-mänskliga invånare.

Världen håller på att urbaniseras allt mer och för många vilda arter är det enda sättet att över­leva att anpassa sig till en stadsmiljö. Jag är helt övertygad om att vi kan hjälpa dem lite genom att göra städer så trevliga som möjligt att bo i, både för människor och djurliv. Tvärvetenskap­lig forskning kan hjälpa oss att nå dit.