This article is also available in English.

Vem älskar inte gräsmat­tor? De är ett måste för dem som har trädgård, att titta på, leka på och ägna otaliga timmars hårt arbete åt att se till att de är frodiga, gröna och välskötta. De som inte pysslar om sin gräsmatta kanske ses på med förakt, eller värre än så. Det är uppen­bart att gräsmattor är viktiga för många, men de är också ett kulturellt fenomen som väcker många frågor: Hur fick vi gräsmattor? Vad har format dem? Vem talar om för oss hur de ska se ut? Utgör de en plats för bara vissa eller är de inkluderande? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Låt oss göra en djup­dykning i dessa frågor!

1. Var gräsmattor kommer ifrån

Ordet gräsmatta (eng. lawn) har varit med ett tag. I engelska ordböcker dyker ordet ”lawn” upp redan 1548 och be­skriver en gräsmatta som ett öppet ut­rymme mellan träd. Här handlade det knappast om dagens klippta gräsmatta, utan mer av en betad äng som också hade högväxande örter. På 1700-talet började den franska överklassen bli förtjust i gräs. Man klippte det kort och dekorativt i sina barockträdgårdar. Under denna period tillhörde gräsmat­tan verkligen aristokratin. Halvvägs in på 1700-talet kom gräsmattor verkligen till sin rätt som ett välskött, korthål­let och dominerande trädgårdsinslag. Engelska landskapsparker skapade gräsmattor som svepande och böljande betesmarker, och denna stil spred sig över världen.

Gräsmattornas verkliga storhetstid började under tidigt 1900-tal. I Sverige blev gräsmattan vanlig när flerfamiljs­hus byggdes på 1930-50-talen och staten förespråkade hälsosamma utom­husmiljöer för arbetarklassen. För när­varande utgörs grönområden i städer mestadels av gräsmattor, ibland utgör de mer än 20 % av städernas yta.

2. Tekniken kommer till undsättning

Tidiga gräsmattor var inte som de vi ser omkring oss nu, eftersom det var boskap och lie som höll gräset kort, vilket inte bara ledde till betestoleran­ta växter som gräs, utan även mängder av blommande växter. Ny teknik i form av gräsklip­pare blev revolutionerande. Den första handdrivna mekaniska cylinderklip­paren dök upp runt 1830. Efter andra världskriget blev detta det verktyg som de flesta valde till sina gräsmattor. Till en början lämnade man gräsklippet kvar efter klippning för att ”ge tillba­ka” näringen till gräsmattan, men mer och mer användes brickor som sam­lade upp gräsklippet för att städa upp och göra det mer visuellt tilltalande. Teknikens grundläggande löfte om att göra saker snabbare och bättre förverk­ligades genom att man först monterade motorer på gräsklippare och därefter även en stol för dem som hade råd. Nu när klippningen var bensin-, el- eller batteridriven blev gräsmattorna inte

bara större utan också tommare, eftersom det fortfarande var svårt att undvika hinder. Arbetet med gräsmattan fortsatte att ta mycket tid eftersom gräsytorna blev större och behövde ännu mer frekvent klippning nu när tekniken gjorde allt ”så enkelt”. Tänk vad skönt när nästa tekniska framsteg från 1995 och framåt tog tag i allt detta: robotgräsklipparen, som ”täcker alla områ­den” och ”frigör timtals fritid” medan ”din gräsmatta hålls i perfekt skick”. Men kom ihåg att många av dessa tekniska prylar har långtgående inverkan på sin omgivning– de gör saker för oss men också med oss och med gräsmattan, vars utseende formas av den teknik som används.

3. Krafter i rörelse

Den perfekta gräsmattan är mossfri, klar­grön, tät och kortklippt, så att den är en njutning för ögat och mjuk för fötterna. Skapandet av en sådan gräsmatta kräver inte bara den senaste klipptekniken, utan också rätt typ av gräs, rikliga mängder gödnings­medel, moss- och ogräsmedel och gott om vatten under torkperioder. Och för att ta steget längre, varför inte köpa färdiga gräsmattor? Det är svårslaget. Men vem utmålar bilden av den perfekta gräsmattan som ett ideal? Svaret är enkelt: mäktiga mångmiljonindustrier i behov av kunder. Även om jordbrukssektorn är den primära för företagen som saluför medel för ogräs­bekämpning och gödsel, så är det helt klart lukrativt också att hålla bilden av den full­ändade gräsmattan vid liv. Bilder på nätet och i tidskrifter upprätthåller det ”välskötta gröna” som ett ideal och spelar i händerna på samhälleliga tänkesätt avseende ordning och omsorg. Att vara en god och respek­tabel granne kräver att man har en ordnad och välskött gräsmatta. Gräs utan blommor ska det vara – så enkelt är det.

4. En plats för andra

Som en motreaktion mot vad vissa ser som nutidens livlösa gröna, och förstärkt av ett ständigt växande antal naturvårds- och trädgårdsorganisationer har en kraftfull rö­relse uppstått som vill välkomna tillbaka det ”icke-mänskliga andra” till våra trädgårdar. Det rör sig om skapande av livsmiljöer, helst genom att kombinera lågintensiv skötsel och avsiktlig oreda. Naturligtvis är bekämpnings­medel helt uteslutna och gräsklippning något att vara försiktig med. Därmed tränger sig en motrörelse in i våra grönområden. Viltvänligt trädgårdsarbete är inte längre bara för trädkramare, utan har vuxit till något tillräckligt stort för traditionella indu­strier att tjäna pengar på. Bin har en stor plats i detta, och deras minskande antal driver på trädgårdars och gräsmattors förvandling till blomsterrika platser. I detta sammanhang har ”gräsmattor utan gräs” till och med blivit en grej. Den första anlades 2013 i Avondale Park, London. De ser annorlunda ut, absolut. Fantastiskt färgstarkt under blomningssäsongen med liv i överflöd, men under resten av året kanske något trist, och det kan ta tid för människor att se det roliga i det. Under tiden kommer många att låta sitt gräs växa längre, lämna klöverbäddar som de är, lägga bekämpningsmedel, mossmedel, gödningsmedel och liknande på hyllan, och se – ofta fortfarande på avstånd – insekter av alla slag som dansar runt. Men man kan vara säker på att gräsklipparen snabbt kommer fram om det blir för mycket, och det behövs lite mer struktur i kaoset. Eller om det blir för irriterande att bli blöt om fötterna varje gång man går genom högt gräs snarare än på gräsmattan.

5.Ljus är framtiden

Det är svårt att förutsäga hur framtida gräs­mattor kommer att se ut, men för närvarande verkar trenden röra sig i två motsatta riktning­ar: å enda sidan bort från ”gräsmattenormen” och mot gräsfria gräsmattor, å andra sidan att omfamna denna norm och driva den till nya ytterligheter men extremt korta välsköt­ta gräsytor. Det som är intressant här är att båda riktningarna indikerar att gräsmattor en viktig resurs fast för olika saker, den biologiska mångfalden eller människans estiska preferenser eller ordningssinne. Varför inte undersöka den potential din gräsmatta kan ha? Testa, iaktta och diskutera med andra.

Varför inte undersöka den potential din gräs­matta kan ha? Testa, iaktta och diskutera med andra. Både gräsmattans ideal och potentiella betydelse går utöver de individuella besluten, men du som innehavare av en grön plätt är del i att skapa morgondagens viktiga habitat. Vilka ideal formar din gräsmatta? Vad vill just du bidra till med din skötselregim?