Forskningen har gjort en del framsteg under senare år, så man börjar skymta vissa mönster i vårt samspel med djur, växter, svampar och andra organismer.
En grundläggande fråga gäller hur man ska karaktärisera biodiversiteten. Ofta fokuserar man på den synliga delen, det vill säga främst vegetation såsom träd, buskar och örter, och djurgrupper som fåglar, eller möjligen vissa insekter som fjärilar. Då missar man givetvis den stora, ”osynliga” biodiversiteten som handlar om små, ryggradslösa djur, svampar, bakterier och andra mikroorganismer. Men faktum är att flera studier i bland annat Finland visar att personer i städer har lägre diversitet av mikrobiota – bakterier på huden – än de som bor i områden på landsbygden där omgivningen har hög biodiversitet. Kroniska inflammationer och allergier är också vanligare i städer än på landsbygden. I en studie i Finland så bytte man ut asfalt mot markskiktet i skog på förskolornas skolgårdar. De flyttade bokstavligen stora sjok från skogen med lingon, blåbär, kråkbär och mossor. Resultaten visade att på mycket kort tid ökade de bakterier på huden och mag-tarmfloran som anses positiva och motverkar kroniska inflammationer. Detta spännande forskningsfält kommer säkerligen att expandera i framtiden. Kanske leder det så småningom till att kontakt med biodiversitet skrivs ut på recept?
Ett område där man intresserat sig för biologisk mångfald gäller påverkan på välbefinnande och mental hälsa. Många undersökningar inom detta område har utförts på människor i städer. Inte så märkligt eftersom de flesta bor i städer, men också att den mentala ohälsan är högre i städer än på landsbygden. Dessutom är biodiversiteten oftast lägre i städer och koncentrerad till vissa platser som parker och andra grönytor.
Allt färre har kontakt med naturen
Men den positiva betydelsen av grönska i städer har en lång historia. Man insåg till exempel redan under antiken att kontakt med natur även i staden var av stor vikt. Först under 1800-talet anlades i större skala offentliga stadsparker i främst Europa och Nordamerika. Detta skedde delvis för att förbättra hälsotillståndet bland allmänheten. Har vi under senare år tappat bort denna visdom inom stadsplaneringen? Tyvärr har idag många stadsbor en mycket begränsad kontakt med natur. Man har till och med myntat begreppet ”extinction of experience”, vilket innebär att färre och färre människor, speciellt barn i städer, har kontakt med natur. Det skapar en ökad alienering och förlust av interaktion med naturen. Detta leder till både försämrad folkhälsa och välbefinnande men också ökad rädsla för natur.
Välbefinnande och artrikedom
Det verkar finnas något i en miljö med hög biodiversitet som gör att vi upplever den som mer ”naturlig” och estetiskt tilltalande än andra grönytor. I Göteborg gjorde vi, i samarbete med andra forskare, en större enkätstudie med över 1300 svar, med inriktning mot aktivitet, välbefinnande och upplevelser i sex olika grönområden. Dessutom inventerade vi träd, buskar, örter, sångfåglar och humlor i dessa områden. Områdena delades in i hög eller låg ”naturlighet” beroende på respondenternas subjektiva bedömning. Olika fritidsaktiviteter visade sig vara mest frekventa i områden med hög naturlighet. Men dessutom kunde deltagarna göra en korrekt relativ uppskattning av artrikedom i ”sitt” grönområde, i jämförelse med inventeringsresultaten.
Även självskattat välbefinnande var högre i biologiskt rika miljöer. Deltagarnas goda förmåga att göra en uppskattning av relativ artrikedom står i kontrast till flera internationella studier. Oftast har man där funnit att allmänheten inte är speciellt bra på att observera skillnader i artrikedom. Troligen är förklaringen att våra deltagare gjorde sin bedömning i ett område de kände till väl. Så är inte fallet i de internationella undersökningarna.
Fågelsångens betydelse
All detta bygger dock på visuella uppskattningar. Buller i städer anses vara en av de största orsakerna till ohälsa i städer med bristande sömn och ökade hjärt- och kärlsjukdomar. Naturljud å andra sidan har funnits positiva i forskningen. Ofta anses fågelsång mest positivt följt av vatten och sus från löv. I en studie i Göteborg frågade vi drygt 270 ”unga urbana människor” om deras upplevelse av fågelsång. Resultaten visade att om vi adderade gråsparvs tjatter och lövsångarens melodiösa sång till en stadsbild upplevdes den som mer positiv än utan fågelsång. Mest positivt upplevdes en kombination av koltrast, lövsångare, rödhake, blåmes, talgoxe, bofink och hackspett. Alltså, högre diversitet av fågelsång gav en mer positiv upplevelse av staden. Men även melodin var viktig då lövsångaren rankades något högre än gråsparven.
Stresstest med olika miljöer
Men hur reagerar kroppen, fysiskt, på natur i stadsmiljöer? Vi tog in försökspersoner i ett labb på Karolinska Institutet och stressade upp dem med milda el-chocker. Sedan fick de gå in i tre olika miljöer fotograferade med virtual reality-teknik: en stad, en park och skog. I rummet med stadsmiljön fick de höra buller av bilar och känna lukten av tjära och diesel. I parken spelade vi upp sång av en fågelart och fyllde luften med en lukt av gräs. I skogsmiljön fanns det kvitter av nio olika fågelarter och doften av svamp, gran och tallbarr. Skogen och parken påvisade en signifikant stressreduktion, men inte stadsmiljön. Det visade sig att det fanns en korrelation mellan dofterna i skogs-och parkmiljön och reducerad stress. Alltså finns det något i lukten av natur som sänker stress, men vem designar städer för naturlukt idag?
Sammantaget kan man säga att om vi skapar förutsättningar för biologisk mångfald i vår omedelbara närhet så är det inte enbart bra för arterna i sig, det är bra för vår egen hälsa.