Du läser just nu Biodiverse Nr 3 2020
TEMA: LJUSFÖRORENINGARVårt konstgjorda ljus är gott – vi människor behöver det, som de utpräglade dagdjur vi är, för att kunna se i natten för säkerheten i städerna och på bilvägarna, och för att vi tycker det är fint med upplysta husfasader och trädgårdar. Men, ljuset är inte alltid gott för djur och växter. För utpräglade nattdjur (till exempel fladdermöss som varit nattdjur sedan dinosauriernas tid) är de negativa konsekvenserna stora...
Europa om natten sett från rymden. Kontinenterna urskiljs mot det mörkare havet, och ljuspunkter lyser upp där det är städer, tätorter och infrastruktur.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARLjusförorening är ett växande miljöproblem som först nu börjat uppmärksammas på allvar. Då allt mer av landskapet och en allt större del av dygnet belyses, samt belysningen blir allt mer dagsljusliknande, minskar livsutrymmet för nattlevande arter. I många livsmiljöer påverkas artsammansättning och ekologiska processer – förändringar som vi människor kan ha svårt att förstå eftersom vi i stor utsträckning är blinda, både bildligt och bokstavligt, för de ljusföroreningar vi sprider. Med detta nummer av Biodiverse vill vi kasta nytt ljus över problemet.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARAllt liv på jorden är anpassat efter de naturliga ljusförhållanden som råder där de lever. Synförmåga och färgseende uppvisar stor variation, och dygnets och årets växlingar mellan ljus och mörker styr fysiologiska processer. När vi människor nu sprider artificiellt ljus i en sådan mängd har det stor påverkan på djuren, och även på oss själva.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARFladdermössen har bott och jagat i mörker i mer än 50 miljoner år och i Sverige har kyrkor utgjort perfekta boplatser sen tusen år tillbaka, särskilt för arten brunlångöra. Men för några decennier sedan, när det plötsligt blev på modet att lysa upp våra kyrkofasader, förändrades förutsättningarna drastiskt. Natt blev till dag. Fladdermössen, som behöver mörkret för att kunna hålla sig undan rovfåglar, förlorade sin trygghet.
Flygande insekter i belysning syns som gröna sträck mot en mörk himmel. Foto.
  • Publicerad i Biodiverse Nr 3 2020 av Jonas Victorsson, fil.dr. i zooekologi, samordnare för grön infrastruktur, Länsstyrelsen Kalmar län och Olle Håstad, fil.dr. i zoo- ekologi, forskningssekreterare vid fakulteten för veterinär- medicin och husdjurs- vetenskap, SLU
TEMA: LJUSFÖRORENINGARI artiklar från 50-talet kan man se att enstaka insektsfällor fångat 50 000 fjärilar per natt, men idag krävs det en hel fältsäsong för att nå samma antal. Att mängden insekter minskat stöds också av flera aktuella studier, och den ökade mängden ljusföroreningar lyfts som en viktig orsak, utöver förlust och fragmentering av insekternas livsmiljöer.
Extrem närbild på fågelhuvud med ögat i fokus.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARFåglars synsinne skiljer sig mycket från människans – de kan uppfatta färger och ljusförhållanden som vi människor inte kan föreställa oss. Synen är mycket viktig i fåglarnas hela livscykel, inte minst för de migrerande fåglarnas flygbeteende, och artificiellt ljus kan få många olika negativa konsekvenser. Det skulle kunna åtgärdas med en ökad medvetenhet om hur vi använder utomhusbelysning.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARFörmågan att se färger varierar kraftigt mellan arter. I de fall när artificiell belysning inte kan undvikas kan anpassning av ljusspektrum vara ett sätt att minimera de negativa effekterna av ljusföroreningar. I Nederländerna pågår långtidsstudier av hur olika artgrupper påverkas av ljus av olika färgsammansättning.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARArtificiellt ljus i mörker kan orsaka oönskad ekologisk påverkan på känsliga eller skyddade arter och påverkan på ekosystem. Ekologiska effekter är en direkt sidoeffekt av människans användning av ljus och kan leda till skadliga konsekvenser för överlevnaden av skyddade eller hotade arter. Därför måste anpassningar av ljusdesignen ske, och man använder sig då av en rad åtgärder för att undvika och minimera ljusföroreningar.
Landsväg en mörk natt, upplyst av gatlyktor. Långt bort kommer en bil. Foto.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARTrafikverket är ansvarig för en stor del av belysningen längs våra statliga vägar och järnvägar. Ett övergripande mål är att minimera påverkan på miljön, samtidigt som säkerheten ökar. I sitt arbete använder Trafikverket internationella standarder, och samarbetar med Transportstyrelsen som nu kommer med nya föreskrifter där miljöeffekterna i belysningsstrategin poängteras.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARNacka kommun har sedan tre år tillbaka enhetliga riktlinjer för offentlig belysning i kommunen. Här finns biologiska förutsättningar med som en viktig faktor. En indelning av kommunen i miljözoner ligger till grund för gränsvärden för störande ljus.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARBelysningens miljöeffekter uppmärksammas nu allt mer på många håll i Europa. Att frågan tas på allvar inom naturvården har förstås flera orsaker, men i Tyskland var en avgörande faktor hotet mot insekterna.
Ett lakan som spänts upp ute, ger ett grönt ljus i skenet av en ficklampa en mörk kväll. Foto.
TEMA: LJUSFÖRORENINGARDet som skulle bli superåret för biologisk mångfald fick sig en törn. Planerade mötesplatser om naturvård har ställts in, men drivkrafter bakom förlust av biologisk mångfald kvarstår. Kan pandemin väcka insikt för att vända utvecklingen?
TEMA: LJUSFÖRORENINGARThe ability to see different colours varies between species. In those cases when artificial lights can´t be avoided, adaptation of the light spectrum can be a way to minimize the negative effects of light pollution. Long term studies are conducted in the Netherlands, on how different groups of species are affected by different light colour.